Gefle Metal Festival (Dag 3)

Årets Gefle Metal Festival är över. Även om jag känner mig trött och i stort behov av vila såhär dagen efter fanns det känslor av vemod i mig. Samtidigt kunde jag inte låta bli att vara en aning irriterad över att solen och värmen skulle komma fram först nu (säkert fler festivalbesökare som kan relatera). Är hursomhelst sjukt nöjd över årets upplevelse och som väntat sparades det bästa till sista dagen. Även om vädret fortfarande var dåligt så var det ändå lite mer behagligt än dom två andra dagarna. Åtminstone mot kvällen.

Dag 3 inleddes med stockholmska Frantic Amber som bjöd på en ganska lyckad öppning med korrekt ljud och inspirerade insatser. Strax efter Frantic Amber var det göteborgarna i Sister Sin som stod på tur, även dom gjorde bra ifrån sig och bjöd på en underhållande show. 15:00 öppnades gasklockan och där inne var det Meadows End från Örnsköldsvik som började lira. Hade först ingen större aning om vilka Meadows End var men jag blev rätt imponerad över showen och lyssnar mer än gärna mer på dom. Strax efter Meadows End blev det dags för moldaviska Infected Rain att kliva upp på scen. Har aldrig varit ett större fan av deras musik men var ändå nyfiken på dom då dom varit ganska virala på Youtube et tag. Soundmässigt var Jinjer (som jag också var nyfiken på) klart bättre dagen innan, men Infected Rain var mer underhållande.

Efter Infected Rain blev det dags för Thyrfing att börja spela. Ett korrekt framträdande och ett lyckat trumljud, hade det inte varit för att sångmicken strulade hade det kunnat vara ett av dagens bästa framträdande. Efter det var det Unleashed som stod på schemat. Bra ljud, allt var någorlunda i sin ordning men jag uppfattade framträdandet som en aning tråkigt. Band nummer två i gasklockan för min del blev göteborgska Walking Corpse. En grindecore-trio som jag först inte hade någon aning om men som imponerade ganska stort då det lät väldigt fläskligt.

Men ska vi prata om ett band som imponerade rejält och var över alla förväntningar så får det bli LOK. Såg endast fram emot deras spelning av nostalgiska själ och det kan uppfattas som konstigt att Martin Westerstrand har ork att lägga tid på en återförening med LOK med tanke på hur stora medialt hans andra band Lillasyster blivit på sistone. Men herregud vilket klockrent gig det var! Ljudet var perfekt och det lät stenhårt från början till slut, lätt bland årets absolut bästa.

Heaven Shall Burn som spelade efter LOK var kanske inte riktigt i samma standard. Men giget var ändå godkänt. Förra gången Heaven Shall Burn lirade i Gävle var det näst intill total katastrof, men den här gången lät dom mycket bättre och spräckte den dåliga uppfattningen jag hade om dom som liveband. Efter Heaven Shall Burn blev det dags för polska Mgla att kliva upp på scen. Soundmässigt var allting tajt och felfritt men minimalistiska rörelser och noll mellansnack med publiken gjorde framträdandet väldigt tråkigt. Strax efter detta var det dags för vad som troligen varit dagens absolut största höjdpunkt för alla eller nästan alla på området. Det var dags för Meshuggah.

Jag som sett Meshuggah live tidigare och hört om deras framträdanden på andra ställen visste att nånting helt outstanding väntade, men blev ändå helt mållös och chockad. Nog hade Meshuggah alla möjliga resurser för att få till en strålande show som innehöll bland annat en välarbetad ljusshow, men för oss festivalbesökare var det rena himmelriket. Allt var perfekt! Efter Meshuggah var det tänkt att Dark Funeral skulle lira, men tyvärr var dom tvungna att ställa in på grund av sjukdom. Istället blev det stockholmska LiK som avslutade festivalen. Självklart ingenting att jämföra med Meshuggah men LiK bjöd ändå på en korrekt och underhållande show.

Det har alltid varit ett stort nöje för mig att besöka Gefle Metal Festival (tror jag har varit där alla år sedan dom tog över när Getaway gick i graven) och det här året har verkligen inte varit något undantag (bortsett från vädret). Hoppas du som läst gillade mina reportage och allt jag kan göra nu är att tacka för mig. Ni lär se mer av mig och mina texter i framtiden.

Lucas LMZ Zimmermann.

Liked it? Take a second to support The Maloik Rock Blog on Patreon!