Your one stop place for all things rock!

Eclipse – Erik Mårtensson i stor intervju!

De senaste tio åren har Erik Mårtensson mutat in ett stort och respekterat revir i den melodiösa hårdrockens territorium. Som låtskrivare, sångare, gitarrist och producent har han ständigt många järn i elden men lyckades ändå ta sig tid till att svara på Peter Johanssons frågor!

Hej Erik! I dessa oroliga tider är det många musiker som står utan jobb. För att råda lite bot på detta gjorde Eclipse nyligen en streamad konsert. Hur upplever ni att det fungerade?
 
Erik: Hej! Ja, det var en ganska annorlunda ”konsert”. Vi visste att det var många som tittade men vi kunde inte interagera med dem överhuvudtaget. Vi fick mer vända oss inåt och låta publiken följa med bandet som om vi vore i replokalen. Lite ”hemma hos” känsla, men det var kul som fan och vilken respons det blev i social media efteråt! Kändes som att i länder där de haft lång och hård karantän så längtade de verkligen efter något sådant här. De hade haft förfest innan ”gigget” och god partystämning!
 
Ni är just nu aktuella med en cover på ”Driving One Of Your Cars”, Lisa Miskovskys genombrottshit. Ni är ju annars inte kända för att göra covers, hur kommer det sig att ni valde att göra en version på just den låten?
 
Erik: Jag har framför allt varit emot covers och gästartister. Jag vill alltid att vi ska stå på våra egna ben och om vi når framgång så ska det vara på egna meriter. Men jag har alltid gillat den låten sedan den kom ut och Magnus Henriksson hade lyssnat på den hemma vid något tillfälle och skrev ett meddelande om att vi borde göra en cover på den. Jag gillade idén och gjorde en enkel demo på låten som blev riktigt bra. Senare spelade vi in den på riktigt med hela bandet och vi är väldigt nöjda med versionen. Den är trogen till orginalet men låter ändå väldigt mycket Eclipse. Demosången jag spelade in i den första versionen är den som hamnade på officiella releasen BTW.
 
Du har gjort dig ett namn som ytterst produktiv låtskrivare, producent och sångare i både ditt huvudband Eclipse men också i till exempel Nordic Union, Ammunition och W.E.T. Vad är hemligheten till ditt kreativa flöde tror du?
 
Erik: Jag tror att det är så enkelt som hårt jobb och disciplin. Att jobba och vara kreativ även när man inte är det. Till slut så kommer det ut låtar ändå och jag har med åren lärt mig att ta fram kreativiteten när den behövs. Självklart så kan jag sitta och skriva en vecka utan att det kommer en enda bra låt, men andra dagar så kan det bli en eller två om dagen.
 
Hur går gallringsprocessen till när du väljer vilka låtar som ska vara till dina olika band?
 
Erik: Jag skriver nästan alltid för ett projekt åt gången. Sätter mig in i tanken på vart jag vill att låtarna ska ta vägen. Men ibland så kommer det självklart låtar som inte passar där. När jag skrivit Eclipse har det poppat fram flera låtar som känns mer W.E.T, Nordic Union eller vise versa. ”When the winter ends” skrevs ursprungligen för W.E.T men kändes mer Eclipse. ”The Downfall Of Eden” kom när jag och Magnus (Henriksson) skrev för Nordic Union. En rolig detalj är att låten ”Runaways” skrevs för Nordic Union och den finns med Ronnie Atkins på sång. Den hette då ”The Traveller” och hade ett annat riff men är i stort sett samma låt. När vi fick frågan att vara med i melodifestivalen var det precis innan en stor Europaturné så det fanns ingen tid att skriva nytt så jag skickade dem min demo på ”The Traveller” och de gillade den. Sedan skrev jag om texten och gjorde så låten lät mer som Eclipse i riff och attityd.
 
Vilka är dina topp tre bästa kompositioner som du känner dig mest tillfreds med att ha skrivit?
 
Erik: Oj, det är en svår fråga. Jag tror inte att jag har skrivit mina bästa låtar ännu faktiskt. Men om jag ska välja tre så får det väl bli ”The Storm”, ”The Downfall Of Eden” och ”Viva La Victoria”.  Alla tre är olika och har tagit in nya element i bandets sound som har utvecklat oss och skivorna som kommit efter.
 
Vilka är dina största styrkor som musikalisk kreatör om du får säga det själv?
 
Erik: Självkritisk som fan. Jag är den första att säga nja till låtar även om de är mina egna. Vi är bra på det i hela bandet, att såga varandra men på ett positivt sätt så vi lyfter varandra istället för att trycka ner. Personligen är det nog att jag har massor med idéer hela tiden. Om någon frågar mig om att göra en melodi så kan jag direkt kasta fram fem alternativ. Ibland är de bra, ibland inte så bra men det kommer alltid fram saker. Även dåliga idéer leder ofta fram till bra saker. De blir som en bro över till något bättre.
 
Finns det ett speciellt ögonblick i ditt liv där du bestämde dig för att bli musiker, eller är det snarare något som vuxit fram successivt?
 
Erik: Det har verkligen vuxit fram. Jag skulle inte ens i mina vildaste fantasier tro att jag skulle få spela in och släppa en skiva när jag var 19 år. Då satsade jag mest på att köra motocross och spelade gitarr däremellan. Men jag älskade alltid att spela gitarr och självklart att lyssna på musik passionerat. För varje år blev det mer och mer av musiken tills nu när jag de senaste tio åren levt på min musik.
 
Om du endast får välja tre, vilka musiker har inspirerat dig mest och betytt mest för dig?
 
Erik: Det måste bli musiker som formade mig musikaliskt i min barn/ungdom. Angus/Malcolm Young (de hänger liksom ihop), Joey Tempest och Kerry King/Jeff Hanneman (hänger också ihop).
 
Vad är det värsta du hittills varit med om i din karriär?
 
Erik: Jag vet inte. Har väl inte hänt så farliga saker. Det värsta har väl varit att vi släppt skivor och singlar som vi varit så jäkla stolta över och så har ingen brytt sig alls. Nu för tiden har vi privilegiet att om vi släpper någonting så skapar det ett intresse och många lyssnar på det. Det betyder såklart inte att alla gillar det, men många ger det en chans i alla fall. För ett nytt band är det en otrolig uppförsbacke. Man repar för gig och förbereder sig men ingen kommer och kollar eller bryr sig etc. Jag tror att alla musiker känner igen sig i det. Nu är det ju en dans på rosor i förhållande till det.
 
Om du inte hade blivit musiker vilket hade då varit ditt drömyrke?
 
Erik: Bra fråga. Antagligen något praktiskt yrke. Jag gick Elektronik-programmet i gymnasiet och efter det läste jag till data-nätverkstekniker, så antagligen något inom elektronik eller elektriker. Det är antagligen därför jag älskar studio och all teknik runt det, och med alla gitarrförstärkare och pedaler och effekter! Jag har aldrig haft ett ”riktigt” jobb i mitt liv så vad vet jag. Har jobbat extra som personlig assistent och på systembolaget i mina yngre år.
 
Har du någon speciell musikalisk idol som du skulle vilja samarbeta med?
 
Erik: Massor, men för tillfället är jag väldigt glad att det går så bra för Eclipse och att jag kan fokusera så mycket på det. Men klart att det skulle vara kul att göra något med Joey Tempest.
 
Spelar du något mer instrument än gitarr?
 
Erik: Jag har spelat mycket elbas i band och på skivor genom åren. Annars lämnar jag gärna över andra instrument till de som kan det. Men jag kan såklart fuska lite på trummor och piano också men jag skulle inte klassificera det som att kunna spela de instrumenten. Mer en förståelse för hur de funkar.
 
Vilken skiva har du med dig till en öde ö?
 
Erik: Det kanske blir ”Let There Be Rock” med AC/DC. Den skivan är så jäkla tuff att man smäller av. Kommer att bli en bra uppmuntrare på en öde ö.
 
Vilka mål finns kvar att uppnå för Erik Mårtensson?
 
Erik: Skriva bättre skivor, turnera och jobba hårt för att ta Eclipse till nya höjder och se världen (efter apokalypsen!). Jag är fortfarande lika entusiastisk till att skriva låtar och spela in, spela gitarr som när jag var 19 år. Så jag tror att det kommer skivor och låtar i många år ännu!
 
Stort tack för att du tog dig tid Erik! Jag säger på återseende och hoppas att vi snart igen får tillfälle att se Eclipse live på riktigt, ni gjorde en fantastisk spelning på Trägårn i Göteborg sist!
 
Erik: Tack själv! Kul att du gillade spelningen. Den filmades och spelades in faktiskt. Skål!

Peter Johansson