Efter att vi sett Eclipse lira ett av festivalens hittills bästa gig är det nästan lite pirrigt att vänta på en intervju med dem vid press tältet. Men så kommer Magnus Henriksson och Victor Crusner med varsin kopp kaffe i högsta hugg! De utstrålar sådant lugn och så mycket energi på en gång så vi börjar nästan bubbla och prata med en gång. Vi går bort mot vårt bord och sätter oss.

Victor får syn på en bok och utbrister: Nu kör vi lite högläsning av Jean Beauvoir!

Ja det tycker jag! Han gjorde en grymt bra spelning igår!

Victor: Jasså? Ja det är lite synd att vi inte får mer tid här nu! De andra ska åka till Stockholm och vidare till Prag och jag ska till Göteborg nästan direkt efter signeringen här snart. Så det är lite trist.

Men hur är det egentligen möjligt, ni kliver av scenen och sen har ni plötsligt två nya gig bokade!?

Victor: Ja, det är flera gig bokade! Vi är fullbokade hela året! Det är väl såhär att som så många andra har vi ju bokningar sedan 2020 som bara tas upp där de slutade då. Så vi har ju en massa bokningar! 

Magnus: Nästan alla bokningar är gamla bokningar.

Victor: Men jag tror det är så i hela branschen nu. Man behöver plocka upp där det stannade av liksom.  

Jag märker ju själv hur rostig jag är efter de här åren. Man har ju gjort intervjuer via zoom och skype men det här känns ju som om jag helt är tillbaka till dag ett på min karriär. Har det varit så för er på scen med?

Magnus: Det känns som att alla är tröga och långsamma och rutinerna har försvunnit helt! -Victor skrattar!- Alla går omkring som nackade hönor och vet inte riktigt hur det här ska gå till. Från att ha varit en väloljad maskin till att allt bara stannade av!

Victor: Är du ute och spelar i ett par veckor så vet du ju hur det är. Då kommer man in i det igen. Men vi hade ett festivalgig i somras. Alcatraz i Belgien. Det var ju jättebra att det blev av och det var värsta kosläppet jag har sett i form av festival. Postcovid! Då gick vi verkligen omkring bakom scenen och var som vilsna hönor.. Just ja jag har ju en distpedal och var är sladdarna? Men det går ju ändå fort att komma tillbaka. Men det har framförallt varit roligt och häftigt att stå här på scen nu! Med 34 tusen pers i publiken! 

Magnus: Ja och att se folk ihop! Helt otroligt!

Victor: Jag blev nästan lite rörd när jag såg sågspånet på marken! Herregud!

När vi kom hit i tisdags och satte foten på marknadsområdet så kändes det lite som att vi kommit hem igen. Var det så för er med när ni kom hit?

Magnus: Ja! Det var verkligen känslan att nu händer det! Nu är vi här! Helt sjukt! Men det är väl första gången du spelar här va Victor?

Victor: Ja men jag har ju varit här. Första gången när jag var 13. Mina föräldrar släppte iväg mig själv hit när jag var 13! Haha!

Ja och se var du sitter nu!

Victor: Haha! Ja så kan man ju se det! Och så går man runt här bak och checkar läget och allting är så himla fint! Sweden rock med långa dagar med otroligt många bra band, folk som man beundrar och sådär. Det är skitkul. Att bara få vara en del av det.

Nu måste ni lösa en dispyt åt mig här, när startade Eclipse?

Victor skrattar och lämnar över frågan till Magnus som  svarar tvärsäkert: 1999! Jag och Erik gick i musikskola ihop i Stockholm. Där gjorde han en demo och fick skivkontrakt och där frågade han om jag ville vara med och skriva låtar och ja visst fan! Vi kör! Det blir skitkul! Och det var så vi startade!

Victor bryter in och säger att Erik vacklar ju kring detta. “Det är inte 99..”

Magnus: Ja men han räknar ju efter första skivan! Den släpptes ju 2001 men bandet bildades 99 så är det! 

Victor: Han är ju inne på nåt så sent som 2012/13..

Magnus: Äsch! Nej det är fel, det är fel…99. Han försöker bara måla över det förflutna som inte var bra!

Alla brister ut i gapskratt åt detta samtidigt som en poster trillar ner från väggen varpå Victor utbrister “Poltergeist” och vi skrattar lite till.

Men hittade ni soundet som skulle bli Eclipse redan då?

Magnus: Nej nej nej, vi var så jäkla unga och dåliga och oerfarna då. Vi försökte bara göra någonting. Men det tog lång tid, jag tror det tog typ tio år innan vi hittade dit. Eller tordes göra någonting eget. 

Victor: Jag tror det är lite så att oavsett vad man har för mindset eller hur man skriver låtar så är det ju bandets grunder i soundet. Det är ju din och Eriks entusiasm som är vår musik. Och som genre också med folkmusik till exempel som ligger utanför genren egentligen. Sånt som gör det till vår musik. 

Magnus: Det tog ett tag att våga göra det man vill göra och skita i allt och när man sket i allt då började folk gilla det! 

Men vad roligt att ni nämner folkmusiken, det är ju unikt med svensk folkmusik med tonering och melodier. Är det något som uppskattas utomlands?

Victor: Ja men då kallar de det alltid keltisk musik! Haha

Magnus: Ja dom tror ju alltid att “I Like That Irish song you got!” Dom fattar inte att det är svensk folkmusik även om det låter ganska lika med den vemodiga tonen. Jaja tack men detta är inte irländsk musik detta är svensk musik!

Victor: Ja det är något som bara finns där. Det finns liksom naturligt i melodierna. Vi lyssnar ju inte direkt på folkmusik egentligen.

Magnus: Det blir väl något här och där men det ligger ju i DNA´t på något vis. 

Ni gick ju på musikskola tillsammans kan det var därifrån det kommer?

Magnus. Inte så mycket alls. Där spelade man Jazz eller Rock. Folkmusiken har liksom smugit sig in.

Victor: Ja men vi är ju ett band som är från lite överallt i landet och det spelar säkert också in.

Magnus: Det hela började med att vi gjorde en låt 2012 som heter Ain’t Dead Yet och där kom vi på att istället för ett vanligt gitarrsolo ville vi testa något annat så vi körde Värmlandsvisan och det blev ju skitfränt ju! OCh utlänningar gillar det ännu mer än vad vi gör! “We love that swedish exotic sound!”  

Man får ju vara glad att det är den folkmusiken som spridde sig och inte dansbandet!

Victor: Haha Ja! Men samtidigt finns det ju en fin linje mellan dansbandet och annan musik som spelades i folkparkerna på 50 och 60 talet. Jag tänker på The Spotnicks till exempel som vi alla lyssnar på och de är ett referensband för Eclipse. Mycket gitarrmusik! Animals och fler från den perioden. 

När vi kom in på området idag så hörde men Eclipse precis överallt och jag förstår varför nu när jag sett giget. Den explosionen som blev framför scenen när ni kom igång var ju magisk, jag fick ståpäls!

Magnus: Det fick jag med!

Victor: Inte jag just då, jag var för fokuserad på vad jag gjorde haha! Men sen efteråt så fattade jag, Vad fan, det är ju Sweden Rock!

Magnus: VI brukar säga åt varandra innan vi går in på scen: Njut! Ha Kul! Och idag kändes det verkligen så rätt. Wow, nu är vi här.

Victor: Och så brukar vi lägga till: Sabba inte det här nu! Hahaha!

Jag har en sista grej och det är frågan, vilket album får våra läsare inte missa enligt er?

Victor: Du börjar!

Magnus: Oj, jag som tänkte säga att du får börja!

Victor: Jag kan ta den! Jag kom på ett album som kom i början av 90 talet! Temple Of The Dog. Det är en platta som säkert känns igen av många men det är ett album som jag uppskattar som är riktigt bra!

Magnus: Ja jag får säga Kings X Dogman.

Vi diskuterar några fler glömda album innan vi säger hejdå och de får stressa iväg för signering innan de far åt alla möjliga och omöjliga håll i världen! Har ni chansen att se Eclipse i sommar bara gör det. Det här är ett band som njuter av att spela för sin publik lika mycket som publiken njuter av att lyssna!

Rock on!

/P “The Poseur” Pousár