Your one stop place for all things rock!

Hellevator- Man ska få sig en tankeställare

Thrash metal bandet Hellevator har precis släppt sin debut-EP Sentenced To Hell. Vi tog ett snack med grabbarna om temat på alstret, hur deras musikintresse grundades och lite till.

Berätta lite om vilka ni i bandet är för oss som inte känner till Hellevator.

–  Jag heter Christian och är sångare/growlare samt låtskrivare, så det är jag och Pontus som skriver låtarna tillsammans. Ibland tar jag även på mig rollen som studiotekniker när vi spelar in och så mixar vi allt själva.

–  Pontus heter jag och spelar bas samt gitarr.

Hur grundades ert musikintresse?

–  Jag har varit en metalhead sedan lågstadiet, alltså tidigt 1990-tal när jag fick Ride The Lightningav Metallica, berättar Christian. Sedan växte mitt intresse för death metal och på den vägen är det.

–  Jag har spelat gitarr sedan jag var runt 10 år gammal och började kopiera bland annat Metallica och Iron Maiden, berättar Pontus. När jag var 13 år hörde jag Yngwie Malmsteen för första gången och blev såld direkt. Sedan dess har jag varit ett stort fan av honom och några år efter det hörde jag Shawn Lane och då väcktes ett intresse för fusion jazz. Gitarrister som Eric Johnson och Joe Satriani men även instrumentala låtar med till exempel Mark Knopfler har varit stora inspirationer för mig.

Hur grundades bandet?

–  Det är en rätt rolig historia, berättar Christian. När vi var unga på 90-talet så brukades vi umgås flitigt och spelade datorspel, den blodiga och våldsamma sorten. Sedan mot 00-talet tappade vi kontakten och av någon anledning så började vi spela tennis tillsammans 2016 och eftersom att vi båda spelar gitarr, så började vi prata. Mitt under pausen så spelade jag upp ett gammalt riff som jag hade i telefonen, det blev sedan första versionen av introspåret Zero Day på vår EP Sentenced To Hell.

EP:n släpptes ganska nyligen, kan ni berätta om arbetet bakom den?

–  Det är jag som skriver riffen och så kommer Christianmed sina synpunkter och åsikter (skratt) berättar Pontus. Så det är på det sättet som vi skriver musik tillsammans och även kommer på ideér. Sedan väljer vi ut de riff som vi tycker är bäst och funderar på vilket som är det bästa sättet att använda dem på för att få till det lilla extra. Tanken från början var att ha kul och bara skriva en låt, men när vi sedan märkte hur tung och kraftfull den låten blev så fortsatte vi skriva.

–  Ja och vid några tillfällen nynnade jag en melodi till ett riff som Pontus sedan förverkligade, berättar Christian. Något som var viktigt för oss var att alla riff och melodier skulle hålla en hög klass och framför allt att riffen skulle låta rätt i satt tempo. Just Zero Day skrevs om flera gånger medans de andra låtarna kom mer naturligt. Vi har inte gjort som traditionella band och repat, utan istället spelat in materialet direkt. Och med inställningen att inte ha bråttom och vara öppna om det är något man inte gillar har hjälpt oss. Vi har alltid haft roligt och eftersom vi spelat in det mesta själva, så har vi inte haft någon studiostress eller liknande.

EP:n har ett koncept som löper lite som en röd tråd genom alla låtarna. Vad är temat?

–  Historien är en masskjutning i ett köpcentrum, som löper från dådet börjar till att gärningsmannen blir avrättad och begraven på okänd mark, berättar Christian. Psykologi är något som alltid har intresserat och fascinerat mig och detaljerna bakom masskjutningar likaså. Så därför föll det sig naturligt att skriva texter som handlar om det ämnet.

–  Det var min idé att det skulle bli en konceptskiva som berättar en historia, berättar PontusChristianär en grymt bra låtskrivare och har skrivit alla texterna till låtarna och bundit ihop dem snyggt för att ge ett djup till själva berättelsen. Det finns en låt på skivan, Soil Unknown som avrundar allt kaos. Det är ett akustiskt gitarrspår där man hör en liten epilog där vinden susar förbi begravningsplatsen och sedan den dystra melodin. Tanken bakom är att man ska få sig en tankeställare, om varför det hände och vad som egentligen hände.

Christian, du spelar också i thrash metal bandet Last Legion. Hur känner du att arbetet skiljer sig mellan Last Legion och Hellevator?

–  Last Legion är ett mer old school band och riktigt skitigt med skrikig sång, Hellevator är mer gitarrorienterat, polerat och modernt. Även låtskrivandet skiljer sig åt eftersom jag skriver musiken i Last Legion genom att spela in riff och sedan repa och arrangera låtarna med resten av bandet i replokalen. Kommande EPn med Last Legion har ett starkt krigstema, vilket framtida släpp med Hellevator inte kommer att ha.

Pontus, kan du berätta lite om dina tidigare projekt?

– Jag har spelat i en del olika genres, allt från storbandsjazz till blues, country och hårdrock. Mitt senaste band var ett coverband som heter RoadRunners och då fick jag även äran att spela med Karolina Johansson som även gästsjunger på refrängerna till Dead Odds och Drag The Chains. Hon är berättaren till storyn om skjutningen och efterspelet. Så för mig är det lite nytt med den tunga thrash metal som vi spelar i Hellevator. Men det har varit en riktigt rolig och förväntansfull tid under hela processen och framför allt nu när EPn äntligen har släppts. Den har redan fått bra med respons så det är skitkul!

Text: Tomas Ahlholm Lönneryd