Kicken sätter sig ner och tar en handfull handsprit och säger “Det här har jag längtat efter! Jag är ett sånt där renlighetsfreak så jag älskar dom här!” Ja men det värsta på festivaler är ju ändå dammet! Kicken lyfter upp sin fot och visar vad som en gång var vita sneakers. “Ja, de här var nya när jag kom hit idag…” 

Dåså! CROWNE, det är ju ett projekt som har varit på gång ett tag! Så hur känns det nu när det börjar ta fart? 

Ja men idag blev det ju på riktigt på något sätt när man gjorde ett gig. Det var ju inte planen riktigt från början när Frontiers castade deras drömband på något sätt. Planen var ju egentligen att göra en platta bara men sen blev det som det blev och så kände väl vi att “Fan vore det inte kul att göra ett gig på Sweden Rock? Exklusivt.” Vi hade gärna gjort fler men vi har inte tid. Så det blev turnépremiär och turneavslutning i ett! 

Det är ju ganska episkt! 

Ja, MEN nu kan jag ju säga att det kommer att bli fler hahaha! Nu har vi ju ändå lärt oss låtarna! 

Men det måste ju vara en ganska cool grej för dig som varit med och startat band tidigare. Man börjar från början och harvar tillsammans tills man lärt sig spela och så men här är det ju människor som redan är grymma på det dom gör. 

Det här var ju såklart en gräddfil. Vi hade ingen tid, ett rep och sen ställer man sig på Sweden Rock! Men alla fick ju göra sin hemläxa. Ja det var ju ett skivprojekt från början men nu känner vi att så fort alla har tid så kommer vi absolut göra mer live! Det är ju som jag sa, vi har lärt oss låtarna. Det gäller bara att hitta tiden.  

Men hur kommer ni fram till alltså stilen? För ni är ju ändå ett ganska splittrat gäng? 

 Äh, jag kan ju vara hjärnan bakom liksom business och hur man lägger upp saker. Jona Tee är ju definitivt hjärnan bakom musiken och har skrivit de flesta låtarna. Alexander Strandell har ju skrivit många låtar också, men det är Jona som producerar och han har haft en klar bild om hur det ska låta så han ska absolut ha credden för att CROWNE låter som det låter, sen kanske man tycker det låter skit, eller? Inte vet jag. Men jag är personligen väldigt, väldigt nöjd. Jag tycker han har gjort ett sjukt bra jobb faktiskt och sen att vi har gjort allting väldigt, väldigt fort för det var ju så här, nu har vi liksom ett par veckor på oss. Där var det bara boom. Det var sista´sinspelningen på Operation Phoenix. Då hade vi 3 kvällar på oss och jag skulle till Afrika och H.E.A.T skulle till England. Det var trummor upp och ner i studion och det är ju såhär jag har det. Jag skulle till Afrika på Tv inspelning med SOS barnbyar. Och när jag har lagt sista låten stod liksom, Shenker och knackar på dörren. För dom skulle hämta trummorna för jag spelade på på Larsas trummor. H.E.A.T Larsa alltså, de stod i H.E.A.T´s studio. Det var så stressigt, men resultatet blev fan bra tycker jag! 

Ja, men det du är inte ensam om att tycka, kolla publiken liksom! 
 
Framför allt så har vi fått sjukt bra recensioner och vi har ju snittat på 9/10 typ så att det har ju varit fantastiskt och det tycker jag är rätt kul att skryta om. För det är ju, återigen, jag har ju inte skrivit låtarna. Jag har ju bara att trumsös så att då känns det enklare för mig att skryta med tanke på att det är Jona, som har gjort huvudjobbet och även Alex har levererat bra låtar. 

 
Det här att “bara vara trumsös”. Jag tycker att det är lite så med med trummisar och basister. Ni har oförtjänt dåligt rykte! Ni får höra att ni är lite dense för ni behöver bara slå och banka liksom. Men dom senaste 10, 15 åren så upplever jag ändå att både trummorna och basen och få ta en större plats i låtarna. Alltså att det. Driver fram på ett annat sätt än vad jag fått göra innan. 

Allt är ju relativt. Jag blev Driftschef på SAS när jag var 23. Ansvar över rätt många miljarder. Musiken för mig har alltid varit lite mer en hobby.  Men sen blev det ju allvar med Poodles 2006, då var jag ju tvungen att säga upp mig för att Poodles blev en sån jävla hit. Vi var ju ett coverband från början. Och det var ett slit innan! Vi gjorde säkert 100 gig per år. Det var fredag lördag året om. Men sen efter Mello där så var det omöjligt att ha ett chefsjobb.  

Men trummisar har ju en plats i bakgrunden och ja, jag jag surfar gärna på den rollen. Men vi kan oftast räkna från 1 till 4 även om man inte säger det! Haha!  

Jag upplever dig som en väldigt förlåt mig, men uppmärksamhetstörstande person.

Ja, fast det är ju inte riktigt sant för jag är inte det. Jag trivs egentligen med att bara hänga med och göra saker för att jag tycker att det är kul! Sen syns man ju självklart i olika sammanhang och tja. Jag tycker om att ha roligt. Jag är ju social! 

Men hur var det under Pandemin? Om du är social måste det ju ha varit fruktansvärd? 
 
Nej, den var faktiskt ganska skön. Eller ja det var ju hemskt, jag gillade att vara själv, för det var så lugnt. Situationen var hemskt, men personligen tyckte jag det var ett skönt break i livet. Faktiskt, plus att jag har mina tv-jobb också så ekonomiskt var det liksom ingen fara för mig. Men jag tycker synd om alla runtom i hela världen, det var ju katastrof. Men uppmärksamhetstörstande, det är nog fel ord?  Nej, jag trivs ganska bra med att skala potatis där bak faktiskt. Hahaha! 

Ja, men har du någon gång kännt att? Nu räcker det. Liksom att det här med underhållning och skiten. Nu går jag tillbaka till SAS, liksom. 

Nej det kommer inte hända! För det var ju verkligen så här, 15 timmarsdagar och det är telefon hela tiden, nej, den delen är färdig.  
 
Musik har ju faktiskt väckts upp igen. Det här med livemusik och repa i lokal. Det är någonting som växer mer och mer idag igen och tänk då att du har influerat folk till att vilja lira trummor. Det måste ju ändå vara rätt häftigt? 

Ja, kanske det, men jag hoppas och jag tror att jag influerar människor till att liksom gå dit de vill.  
Tänk att växa upp i ett litet samhälle utan att ha några möjligheter. Ett litet samhälle och hur fan tar man sig utanför 50 skyltarna? Det är ju helt omöjligt. Men ja, med en jävla järnvilja gick det ju så det är mer det man kanske skulle kunna inspirera så fall. Sikta mot målet sen får man lägga upp nya mål. Alltså många säger, men fan ska ni inte sikta högre? Och jag säger nej fan. Vi har sålt guld! 
Och jag är så jävla tacksam! Jag sa på nittiotalet att om jag får en guldskiva ska jag be till den varenda kväll. Nu har jag en hel jävla vägg själv. Troligtvis kommer det aldrig att komma flera guldskivor. Man säljer inte skivor längre nu, men jag känner bara tacksamhet. Alltså man har haft en jävla röta! Men ja, hur patetiskt det än låter. Det viktigaste är att man får vara frisk och jag har ju ändå haft lite otur här i livet, med knivhugg och skit, så det viktigaste är att man är glad. Och att håret sitter kvar!  

Vi sitter och småsnackar om ditten och datten innan Kicken måste rusa iväg för nästa intevju. Håll ögonen öppna framöver för CROWNE live är en riktig rökare!