Udo Dirkschneider intervju

The Maloik Rock Blog har fått möjligheten att ta en pratstund med självaste Udo Dirkschneider. Jag ringer upp och det är en något stressad Udo som svarar då han är bokad för nästa intervju redan om 20 minuter så han ber mig hoppa över artighetsfraserna och sätta igång med frågandet.

När jag hörde dig sjunga The Way på förra skivan Steelfactory tänkte jag att oh nej Udo kommer att lägga av men här är du nu med ett sprillans nytt album Game Over. Var det svårt att spela in under pandemin?

Ja det var det. Vi brukar vara samlade i studion och oftast vara i samma rum. Nu fick vi använda oss olika sätt att kommunicera över internet. Om någon fick en idé kunde den spela in det och skicka filen till oss andra i bandet, vilket kändes jättekonstigt då vi är vana vid att kunna ventilera saker direkt mellan varandra.

Vilka tycker du är de största skillnaderna mellan Game Over och föregångaren Steelfactory?

Jag tycker att bandmedlemmarna har varit mer involverade än tidigare och att de yngre medlemmarna har kommit med mycket idéer som gör Game Over ungdomligare och fräschare än Steelfactory.

Jag har lyssnat ganska mycket på de tre singlarna och tycker nog att Prophecy är en ganska typisk Udolåt medan Kids and Guns känns lite inspirerad av 80-talets Los Angeles.

Det kan jag nog hålla med om. Det är ju en U.D.O. skiva så det är klart att man känner igen vårt sound. I Kids and Guns har ungdomarna varit med påverkat väldigt mycket så den låter såklart lite annorlunda men ändå U.D.O. Metal Never Dies tror vi kommer att bli bra på livespelningar. Det är en låt som det är lätt att sjunga med i och sådana låtar tycker jag att vi alltid har försökt göra sedan vet jag inte om Metal aldrig kommer att dö ut men än finns det intresse. Det känns som att jag redan gjort tusentals intervjuer kring Game Over och tycker att det verkar som att folk gillar den så vi får hoppas att de kommer ihåg skivan framöver eftersom vi nu tvingats att flytta fram turnén.

Som du säger har ni ju tvingats att flytta fram. Jag har biljett till spelningen i Göteborg den 16 november. Vad händer med den? 

Hela turnén som skulle startat nu i november har blivit flyttad. Om jag minns rätt kommer vi till Sverige i april och Göteborg den 12:te eller 13:de men man vet aldrig i dessa tider. Det kan komma någon dagen innan och säga att vi måste flytta igen. Det är jättejobbigt eftersom vi älskar att vara ute och spela och grabbarna i bandet är arbetslösa just nu.

Detta leder oss in på det idag oundvikliga samtalsämnet, pandemin. Du har turnerat i över 40 år. Vad gör du när du tvingas vara hemma eller finns det ens något hemma.

Jodå, det finns det och jag har ju fått jobba med nya skivan och jag får göra massor av intervjuer runt den men det är mycket dötid. Förr brukade jag spela tennis men en armskada har satt stopp för det så nu chillar jag mest. Det är väldigt tråkigt och lite en känsla av att det är så här det känns när man har lagt av så nu längtar jag verkligen ut på vägarna igen.

Jag vet ju att du har försökt hålla dig sysselsatt. Du har ju släppt skivan We are One och några låtar med Udo and the old gang.

Udo and the old gang var jättekul att göra. Det var Stefan Kaufmann som kom upp med idén och jag gillade verkligen att jobba med honom och Peter Baltes igen eftersom vi har så mycket gemensamt bakåt i tiden. Jag tycker också att Manuela som är med och sjunger gör ett fantastiskt jobb. Responsen på låtarna har varit väldigt positiv och jag får ofta frågan om det blir ett album men det vet jag inte. Det finns två låtar till men allt beror på om vi får tid mellan våra ordinarie jobb.

Din son Sven är med i bandet sen några år, påverkar det far och son relationen?

Ja det gör det på så vis att vi blir mer vänner och arbetskamrater än far och son. Jag tycker att Sven bidrar med en hel del tankar om hur det ska låta och som jag sade tidigare det ger oss ett ganska mycket modernare sound

När jag gjorde research inför intervjun och tänkte på frågan om det fanns något hem efter 40 års turnerande fick jag reda på att du växte upp i Wuppertal och fastnade jag för historien om Tuffi

Elefanten säger Udo och brister ut i ett skratt. Vi pratar lite om cirkuselefanthonan Tuffi som i reklamsyfte skulle transporteras med Schebebahn(en sorts spårvagn vars räls går några meter över marken och med vagnen hängande under) men redan i första kurvan hoppade Tuffi ut genom ett fönster och föll ner i floden Wupper. Tuffi klarade sig dock oskadd och levde ytterligare 39 år efter olyckan som skedde 1950. Någon låt om Tuffi tror Udo inte att det kommer att bli.

När vi pratar om Wuppertal. Ligger inte det i det området som drabbades så hårt av översvämningar i somras?

Jo det gör det fast där jag bodde var det inte så farligt men det drabbade Sven väldigt hårt. Hans hus hamnade under vatten och hans studio förstördes totalt. Huset håller nu på att renoveras men han får nog inte tillträde förrän i mars.

Det är skrämmande med klimatförändringarna.

Det är mycket skrämmande det som sker i världen just nu och då pratar jag inte bara om översvämningarna i Tyskland. Det var bränder i södra Europa och det var som värst i Grekland, det brann också under den kraftiga värmeböljan i U.S.A. Det stör mig väldigt mycket att de stora nationerna U.S.A., Kina och Ryssland gör för lite. Tänk på titeln på vårt album, Game Over. Jag tror att om mänskligheten inte agerar så kommer det att bli en väldigt stor Game Over.

Nu börjar Udos telefon att ringa och nästa reporter står på kö så Udo ber om en sista fråga.

Efter 40 år på vägarna. Är det någon turné som ligger dig extra varmt om hjärtat när du tänker tillbaka?


Jag har förstås massor av minnen men en av de roligaste turnéerna jag gjort var när vi turnerade efter att ha släppt skivan Mean Machine. Vi öppnade för Ozzy Osbourne och hade väldigt trevligt under hela resan. Ozzy kom ofta in till oss och kollade hur det var med oss och kom med massor av tips så om Ozzy måste jag säga att han är en verklig gentleman uti fingerspetsarna!

Efter intervjun har arrangörerna gått ut med att U.D.O. spelar på Trägår’n i Göteborg den 12:te april 2022 kl 19.00 och på Tivoli i Helsingborg onsdagen den 13 :de april så man får säga att han hade bra koll på det!

Marcus Ahlberg