Atomic Swing släppte förra veckan EPn Jubel som togs emot med öppna armar av gamla som nya fans. Bandet passade på att åka ut på en liten turné och till Paulines glädje skulle de spela på Kalmar slott! Så fredagen den 6 augusti åkte hon kvickt hem efter jobbet och hämtade sin kamera för att ta sig till de vackra omgivningarna mellan slottets murar.
Säga vad man vill om Atomic Swing men jäklar vilket ös de ställer till med! Det spelades låtar som aldrig spelats live, det spelades låtar alla kände igen och det spelades låtar från den nya EPn som passade in i den här miljön som hand i handske. Det märktes att de hade roligt på scen och trots att det var sittande publik (det såg vakterna till trots alkoholförtäring) så fick de igång publiken efter ett tag och ja, jag kan ha skrikit lite, sjungit med och klappat händerna i takt med musiken. För det gör man ju!
Att Niclas Frisk är med och frontar är som en ren skjuts tillbaka i tiden. Samma rörelser, samma glada och upplyftande utstrålning och samma undersköna röst!
Självklart spelas Stone Me Into the Groove och Smile vilket fick publiken att surra högt och gunga i stolarna. Aftonen avslutades med inte mindre än tre inrop där Niclas vid tredje i mikrofonen säger att det här var otippat så en tredje låt får väl kanske anses vara en efterfest?
Bandet for vidare för att spela i Åbo dagen efter men jag hann fram och tacka dem för spelningen och för den nya EPn som jag tycker är helt fantastisk.
Jag snubblade mig fram över kullerstenarna på vägen ut från slottet och blev stoppad av en man som sa ”Visst var det bra?” och jag kunde bara hålla med. Innan han hoppade på sin cykel sa han ”Jag önskar att jag fick tala om för Niclas Frisk hur jävla bra han egentligen är…” så Niclas. Om du nu skulle läsa detta så är han bara en av flera som de senaste veckorna lovsjungit dig som en av Sveriges mest underskattade musiker och låtskrivare. Och jag instämmer i den kören! Tack för musiken!
/P ”The Poser Pousár”
Magnus Blomqvist