Your one stop place for all things rock!

Extreme – ”Pornograffitti”

Det är hösten 1990 och vi har relativt nyligen fått kabel-TV. Det är natt mellan söndag och måndag och jag ligger i pojkrummet med walkmanlurarna instoppade i fjorton tummarens phones ingång. Som vanligt smygtittar jag på MTV’s Headbangers Ball trots att jag borde sovit för längesedan. Plötsligt hoppar fyra killar från Boston ut ur TV apparaten (nej inte Aerosmith, de är fem!). Bandet heter Extreme, låten ”Decadence Dance” och den fullständigt fenomenale gitarristen går under namnet Nuno Bettencourt. Dagen efter gick snacket mellan mig och några andra skolkamrater: ”Vad i helvete är detta för dårar?”. I Göteborg fanns på den tiden en butik som specialiserat sig på hårdrocksskivor och serietidningar. Dolores hette butiken som skulle komma att bli ett mecka för hårdrocksfrälsta då de också sålde amerikanska importskivor. Självklart hade de ”Pornograffitti”, Extremes då nysläppta andra platta. Skivan lät som en blandning mellan Aerosmith, Van Halen och Queen på ADHD och var milt sagt en uppenbarelse. Det är fortfarande en av de bästa och svängigaste hårdrocksplattorna någonsin och du som envist likställer Extreme med ett smörigt balladband, bara för att de under våren 1991 skulle få till en sanslös hit med kräkmedlet ”More Than Words”, beordras lyssna igenom resten av plattan med språng! ”Get The Funk Out”, ”When I’m President”, ”Suzy Wants Her All Day What?”, ”Li’l Jack Horny”, ”It’s A Monster”, He-Man Woman Hater” och ”Song For Love” är alla riktiga rackabrakar-rökare till låtar. Det sanslösa svänget, hookarna, melodierna, de flippade gitarrsolona och det furiösa öset är en energireserv tillräcklig för att försörja mänskligheten för all framtid!

Peter ”Amber St Pete” Johansson