Ny EP/Video: Smash into pieces – Real one

Kontraster! Absolut, det gillar vi. Årets ledord för egen del har varit förändring! Varför köra i samma hjulspår in och ut år efter år! Har det tillkommit någon ny underkategori till aor sedan 80-talet? Inte speciellt troligt, där har tiden stått still. Hi-teach a.o.r, pomp och västkust är några underkategorier till AOR där syftet var att infoga musik som inte riktigt passade in i mallen för hur AOR bör låta.

Nu är det dags att åter döpa fram en ny kategori inom aor-musiken nämligen dance-aor. Visst, kom inte på något bättre, men det var det första som forsade fram i huvudet, så varför inte. Det är få grupper som jag känner att jag vill dansa till musiken när det kommer till rock. Mando Diao och The Struts är två bra exempel på euforisk musik. Det ska tillägas att Arcadia hamnade under min radar tills i början av februari i år. Så 2021 fick Smash into pieces min fulla uppmärksamhet. Jag abdikerade och trollbands av tonerna som ljöd från min JBL Boombox. Efterhandskonstruktionen ledde till att deras Arcadia hamnade på plats två över de 26 bästa albumen 2020, efter Nils Patrik Johansson, men före Khymera, Gatherings of kings, Pride of Lions, The Nightflight orchestra, H.E.A.T, Brother Firetribe, Perfect Plan och Harem Scarem.

Creyes andra album går i poppens mer moderna nervcenter, precis som svenska Normandie och kollegorna i Reach. Det ser lovande ut helt enkelt. Denna frigörelse är djävulskt välkommen i syfte att genren ska utvecklas och lyckas vinna nyare generationer till sig, annars självdör den. Så den som inte upplever detta som aor får helt enkelt anamma dance-aor. Sköna refränger, underbara melodier och ett varierat ljudlandskap som omformar olika genrer till just dance-aor.

Arcadia från 2020 var Örebro killarnas sjätte alster sedan starten 2013. För egen del var det via deras tredje album  Rise and Shine från 2017 som jag fick upp ögonbrynen för dem. Det var på det albumet som karaktären och ”trummisen” The Apocalypse DJ introducerades. Han ersatte trummisen Isak Snow och basisten Victor Vidlund. I och med detta ändrades också deras sound. Det innebar mycket EDM-element, electro och 80-tals synth adderades till musiken.

Influenserna spände från Linking park till The Weekend, från disco till hårdrock – helt sanslöst. Ompaketeringen av genrerna till dance-aor var en sagolikt mjuk käftsmäll. Detta var verkligen arena poprock av högsta kaliber som bara lurpassade på att få erövra världen. Deras nya EP ”Real on” släpps parallellt med en snygg video ikväll. Nå har de fortsatt på den vägvinnande hitvänliga strandpromenaden? Definitivt, samtidigt som polletten hos min fru ramlade ner. Hon menade på att sångaren Chris Adam Hedman Sörbye påminner lite om sin namne Chris Kläfford, och det är ju komplimang av rang. ”Real one” framförs i fem versioner; en instrumental, en akustisk, piano och radio edit. Vad kan jag säga, ”Real one” är återigen en renodlad hitlåt av modernt snitt det vill säga Dance-AOR i min bok. Månz Zelmerlöv, Danny Saucedo och Oscar Zia skulle kunna konvertera till likplundrare för att få ha låten i just sitt musik-CV. Det känns som att Smash into pieces via Arcadia och nya singeln lagt in en betydligt högre växel i kvalitetsperspektivprocessen. Gitarren skär rosafluffigt genom den störtsköna melodin som serverar oss lyssnare en refräng som matchar låten i sig – klockrent. För mig blir det en högtidsstund när de avtäcker sin nya video ikväll.