Kan det bli något annat än bra när Luke Morley sätter sig och skriver musik? Det är tveksamt känner jag när jag lyssnat på ytterligare ett mästerverk som rullade in igår med bandet Thunder. Håll utkik i veckan som kommer så får ni dessutom läsa en intervju med mannen själv!

Dopamine är sprängfyllt med rock och underbara känslostormar. The Western Sky som öppnar albumet bjuder på ett omisskänsligt Thunder sound och man vet omedelbart vad man ger sig in på. I nästa spår One Day We’ll Be Free Again hör vi de underbara nostalgiskt classic rockiga gurorna som man känner igen i deras musik över lag. Introt är riktigt snyggt med keyboard, sång och gitarr som leder in ett eskalerat sound vartefter.

Even If It Takes A Lifetime bjuder på stålsträngar och lite amerikansk folkmusik känsla (är det country eller är det mer singer songwriter känsla? Döm själva!) otroligt snyggt spår med snygga körer och en subtil men väldigt välskriven melodi.

Black kan bara favoritspåret på plattan. Klassisk trumintro med lite kör som kommer dra igång publiken omedelbart. Här finns en väldigt bekant känsla i sången, en väldigt Thunder känsla. Unraveling följer upp med ett lågt tempo och det är vemod i stora sjok. Det är hjärta och smärta i sitt esse.

The Dead City bjuder på klassisk rock som den ska vara. Och det känns lite som att man tänkte till ordentligt i ljudbilden här. Det känns som att man har sett på många actionrullar från 80 talet och känt efter ordentligt hur en låt skulle kunna passa in där.

Last Orders är en annan favorit. Jag älskar ju Smoking Gun sedan innan men den här kan nog tävla om den positionen på favoritlistan. Vemod, kraft och ärlighet genomsyrar låten som är härligt avskalad så man får en riktig känsla av vad det handlar om. Låten gör ett hopp till lite mer upptempo mitt i låten vilket bara ger mer känsla. Plötsligt vaknar det lite ilska i den också. Grymt snyggt!

All The Way är ett tyngre och lite mer modernt spår som visar hur bred Luke låtskrivare är. För även om man hör det lite nyare sounder I denna så är det en otroligt klassisk melodi och rytm i sången och det funkar sjukt bra!

Dancing In The Sunlight. Låten som behövs i dagens samhälle. En otroligt skönt positiv och avslappnad låt. Den är bara klassiskt skön rock med en positivt skön ton.

Big Pink Supermoon. Lite experimental låt kanske? Lite bluesigt. Eller ja.. Inte favoritlåten men långt ifrån dåligt. Den bara bryter lite för mycket i tråden för min smak.

Across The Nation öser på, ja jäklar vilket ös!! Det finns en liten ZZ Top känsla i den här och det är verkligen inte kasst på något vis. I texten nämns Bill Murrey and Groundhog day som en jämförelse om hur allting upprepar sig i världen. Det finns en hel del budskap i låtarna om man sätter sig och lyssnar på texterna. Men det är fördjupande och kommer ta tid så det får ni vara utan. 😉

Just A Grifter är en snygg ballad med fiol och folkmusik känsla. En låt där publiken kommer gunga i takt helt enkelt. I Don’t Believe In The World. Jäklar säger jag bara. Introt med sitt tunga piano sätter tonen direkt. En riktigt snygg låt med eftertryck och modiga körer. Älskar det!

Disconnected punkar till det lite. Punkrockigt sound med en riktigt skön sång effekt med flera lager av röster, backup plus körer typ! Snyggt är det vad man än vill kalla det.

Is anybody Out There följer upp med ett lugn, en riktig ballad som landar rakt in i hjärtat. Och det är otroligt stämningsfullt med piano och fioler.

No Smoke Without Fire är en låt som kan låta lättsam men lyssnar man på texten är det en riktig bitare. En och annan fömaning där som lämnar oss med repeatknappen redo för det här är ett album som kommer gå om och om igen.

Ljudet är otroligt och Luke som är med och bygger allting själv har verkligen tänkt på hur man bygger lager på lager utan att det blir skramligt. Man får istället en känsla av att man kan hitta ett nytt lager varje gång man lyssnar vilket är jäkligt coolt.

Artist: Thunder
Titel: Dopamine
Skivbolag: BMG
Bästa spår: I don’t Believe In The World, Black, Last Orders
Releasedatum: 29 april 2022

Betyg:

P ”The Poser” Pousar