Av Lucas Zimmermann
Först och främst vill jag passa på att önska dig som läser en glad midsommar. Må hända att det kanske inte blir något större firande som i vanliga fall, men det finns ju naturligtvis möjlighet till en spännande läsning och därför tänker jag passa på och bjuda dig på en sådan. Den här gången snackar vi om amerikanska Torchlight Parade som i år debuterar med sitt självbetitlade debutalbum. Torchlight Parade grundades år 2005 i St. Louis (Missouri) och trots att skivdebuten blivit av först nu har dom redan erfarenhet av att vara förband till jättar som Stryper, Metal Church, Faster Pussycat, Quiet Riot osv. Deras liveframträdande sägs vara ganska välarbetade och innehåller mängder av konfetti, tända ljus och annat skoj. På tal om själva musiken så snackar vi om nån slags klassisk heavy metal, bandet ska vara inspirerade av bland annat Judas Priest, Black Sabbath, Alice Cooper, Led Zeppelin och Twisted Sister.
Albumet börjar med ett intro som jag antar används ofta på liveframträdanden… 39 sekunder av ösiga gitarrer och sångaren vrålar Welcome To The Torchlight Parade, därefter kommer första spåret Golgotha som kan påminna en aning om klassiska Accept med UDO på sång. Det hörs redan där att trots att vi står inför ett debutalbum så snackar vi om erfarna musiker, ljudet i sig kan man ha olika uppfattningar om men det känns lite som man lagt på lite för mycket reverb på sången och därför känns det lite som den blir uppäten av allt det andra. Gitarrljudet och trummorna låter också ganska sisådär. Andra spåret Salvation kickar igång med ett intro på trummor och bas och grundriffet låter ganska catchigt, helt okej… men inte mer än så. Näst på tur har vi Holy Fire som rent musikaliskt påminner mycket om Black Label Society, nästan så det ligger vid gränsen av plagiat men sången ger det hela en helt annan touch. Första favoritlåten får bli Sons Of Thunder som bjuder på starka influenser av NWOBHM och klassisk tysk power metal. Må hända att strukturen är ganska standard men den är riktigt skön. Därefter kommer en ballad vid namn Angel Wings, det finns väl inte mycket att säga om den… ganska standard den också.
Är man ute efter nånting innovativt så lär man inte hitta rätt i det här fallet. Här snackar vi som sagt om standard hårdrock/heavy metal utan konstigheter. Det behöver absolut inte vara nånting dåligt då det är trots allt den här typen av musik man först lär sig att uppskatta när intresset får hårdrock vaknar, och görs det på rätt sätt kan det bli riktigt bra. Kanske inte riktigt i det här fallet tyvärr. Okej, skivan har sina ljusa stunder… förutom Sons Of Thunder uppskattade jag Metal To The Pedal, Red White And Blue och Haddonfield. Men bortsett från att allt det andra låter väldigt standard så är nog skivans svagaste punkt produktionen och sången. När det gäller det första kan man ha viss förståelse då det här är trots allt ett debutalbum som troligen är självutgivet, men när det kommer till det andra kan jag tycka sångaren överdriver lite med dom höga tonerna. Visst är det bra att man kan komma väldigt högt men det är inte överallt det passar… för mycket av det goda blir alltid tjatigt i längden.
Kort sagt, Torchlight Parade är ett helt okej band. Jobbar dom lite till på sitt sound skulle det kunna bli nånting väldigt intressant i framtiden. Den här skivan är kanske ingenting märkvärdigt som jag gärna lyssnar på fler gånger i framtiden men nu ska jag väl ändå inte vara så taskig då skivan är klart godkänd. Du som läser får gärna lyssna på det hela och ge bandet lite feedback, det kan dom behöva och du kanske har en annan uppfattning.
Band: Torchlight Parade.
Titel: *självbetitlad.
Genre: Heavy metal.
Skivbolag: Independent.
Releasedatum 19 juni 2020.
Bästa spår: Metal To The Pedal, Sons Of Thunder, Red White And Blue, Haddonfield.
Betyg: 6/10.
Av Lucas LMZ Zimmermann.
Pauline Pousar