Fotograf Dennis Kjellander

Skogsröjet är antagligen Sveriges mysigaste festival. Det är hemtrevligt. Vi möts av glada människor som älskar sin festival och det kanske är lite småproblem med swishbetalning och kortläsaren strular men vad gör egentligen det i det stora hela?

Festivalens femtonde år startas med en smäll med Gathering of Kings akustiska set, Eric Martins ljuva musik, Chris Bay och Hardcore Superstar som smäller av en magisk show. Vi får en känsla av att i år tar vi tillbaka festivalen. Och det med råge.

Det blev inget publikrekord i år men det var ändå gott om folk. Från tidigt på dagen till sent på natten är det fullt ös på såväl festivalområdet som på campingarna. Det spelas livemusik från scenerna och högljudd Eddie Meduza och Dolly Parton från högtalare. Det sänds radio från området och i presstältet snackas nya band och gamla upplevelser. Kommer WASP att göra bra ifrån sig? Vilka är årets överraskning? Kommer vi att ses igen nästa år?

WASP gjorde bra ifrån sig(min högst personliga åsikt) årets överraskning var nog Tungsten som gled in och ersatte Gotthard med kort varsel och ändå drog folk och gjorde en grym spelning! Och ja! Vi har fått det bekräftat att det blir ett Skogsröjet del 16 nästa år!

Årets roligaste var nog vakterna. De var på gott skojfrisk humör och hade ingenting emot att snacka med såväl nyktra som onyktra besökare och ställde upp på foton utan att tveka. Årets konstigaste var nog Blackie trots allt. Även om bandet gjorde en bra spelning (I jämförelse med tidigare gig på röjet) så var Blackie inte helt med på noterna. Han verkade irriterad över att publiken inte öste mer, trots att det var ett bra ös. Årets bästa. Det är omöjligt att säga rakt av. Men Nestor gjorde årets bästa gig. Hardcore Superstar gjorde årets bästa comeback som Röjets ”husband” och Doro skapade årets bästa energi!


Årets sämsta är också svår men om vi ska vara krassa var det nog utbudet på käk i år. Men det köper jag med tanke på hur lite tid de haft att organisera det den här gången. En ideell festival har inte råd att ligga ute med pengar för en festival som kanske inte blir av.

Jag personligen var överlycklig över att äntligen få avnjuta Black Paisley på festival! Och jag passade på att snacka med dem efter spelningen vilket ni kommer att kunna läsa här på bloggen om ett par dagar!

Och äntligen fick jag stå vid kravallstaketet vid ett Nestor gig. Att få uppleva giget up and close var heelt magiskt! Det är verkligen något speciellt med det här bandet och jag kan inte låta bli att tycka att de är fantastiskt goa människor av scenen med. Tack för minglet hörni! Det var efterlängtat och uppskattat med den där ölen till slut!

En del klagade på Europes spelning men jag är nöjd. De hade liksom skalat av det lite för att passa en liten festival och Joey skämtade på en skön nivå med publiken. Det var alldeles lagom faktiskt. Frågan är om skogen hade klarat ett Europe på 100%?

Allt som allt var årets festival en underbar upplevelse! Och om vi går tillbaka ser vi ju hur det utvecklats med åren!

För att vara en liten ideell festival är det en stor musikupplevelse att vara där och den trevliga stämningen och alla trevliga besökare gör det till en ren uppvisning av vad rock kulturen handlar om. Gemenskap, kärlek till musiken och ren och skär Rock & Roll!!

Jag längtar redan till nästa år, jag började längta redan måndag morgon dagen efter vi kommit hem!

Till nästa gång!

/P ”The Poseur” Pousár