Topplistan! Årets 20 Bästa Album 2020 enligt Magnus Blomqvist. Del 1. Plats 20-11.

Det är alltid lika roligt. När man ser tillbaka på året och försöker få sina intryck på pränt. I år blir ju listan även väldigt kort. För sedan nio månader tillbaka har ju chanser till att få lyssna på musik live varit väldigt små. Är dock väldigt glad att jag fick chansen att se Heat live en sista gång med Erik Grönwall på sång. Jag fick även uppleva en fantastisk fin sommarkväll i goda vänners lag på en så kallad terrass spelning. Nicke Borg tog endast med sig en liten förstärkare, mikrofon och akustisk gitarr men leverade en konsert som man kommer att minnas länge. Känslan och närheten som skapas av en liten grupp tillsammans med artisten var väldigt unik och något jag gärna skulle vilja uppleva igen under 2021. Dessutom fick jag chansen i slutet av året när livestream helt plötsligt var ett ord vi slängde oss med chansen att vara på plats och få se från soundcheck till konsert hur man ändå kunde vara få njuta av sin favorit artist/grupp i en tid av pandemi och stilla hemmasittande. En udda men ändå spännande upplevelse och ännu ett bevis på att musiken den kommer aldrig dö. Men nog om detta tråkiga. Nu över till det väsentliga. Musiken. Den nya som släpptes under året och som följt mig i bilen, hemma och på timslånga promenader. Här är de tjugo bästa enligt mig.

20: Conny Bloom – ”Game, Set, Bloom”.

Conny utan kompisarna i Electric Boys och på svenska? Jodå det fungerar väldigt bra. Conny har släppt soloalbum tidigare men för mig har det alltid varit Electric Boys som gällt. Här ändras detför mig och albumets tio låtar levererar samtliga en skön tillbakalutad känsla. Fungerande fantastiskt under varma sommardagar cruisande i bilen men när jag nu åter lyssnar även en grå december dag med fem plusgrader. Flyttkarl, Rulla På, Dubbelgig mfl är tralla med rock av högsta kvalitet. Ett av årets bästa album på svenska.

19: Captain Black Beard – ”Sonic Forces”.

Captain Black Beard är ett av de där alla banden som kämpar på lite i skymundan. Bra album och framförallt fantastiska live framträdanden till trots så har de inte kunnat ta upp kampen med band som H.E.A.T eller Eclipse. Men med senaste albumet Sonic Forces tar bandet ett jättekliv uppåt i hiarkin. Nya sångaren Martin Holsner samt nya producenten Dave Dalone lyfter bandet och här bjuds vi dels på ett helgjutet album men också några riktiga pärlor i låtar som ”Time To Deliever”, Headlights, Sonic Forces, Midnight Cruiser mfl. Trots att de hållt i gång i över tio år redan känns de nu unga och hungriga och det ska väldigt spännande att följa dem framåt i karriären.

18: Ozzy Osbourne – ”Ordinary Man”.

Ozzy är verkligen ingen ordinary man. Böcker, filmer och tv-serier har gjorts i drivor om han och hela familjen. Albumet är dock just ordinärt och trots fantastiska låtarna som ”Straight To Hell”, ”Ordinary Man” och ”Under The Graveyard” räcker det inte mer än till artonde plats på min lista.

17: The Lightbringer of Sweden – ”Rise Of The Beast”.

Va? Bara sjuttonde plats? Du skojar? Nä jag gör ju inte det. Ett fantastiskt Metal album som om det är din favorit genre säkerligen hade hamnat topp tre men jag är i grunden en Melodic Rock kille. I bland vill man dock bara höja volymen och headbanga till lättlärda refränger och där hittar vi inte många som slår dem på fingrarna. Med tanke på att detta även är gruppens debutalbum ser jag fram emot att även få se dem live någon gång någonstans när världen återgår till det normala.

16: Deep Purple – ”Whoosh”.

Deep Purple har varit med sen Jesus gick i kortbyxor och har uträttat mer för rockmusiken än nästan något band. Det hindrar dem dock inte från att släppa ännu ett mästerverk. ”Throw My Bones” hade platsat på vilket Greatest Hits som helst från gruppen och det är en ynnest att få lyssna på ett så välproducerat album. Gammal är äldst brukar det heta men här räcker det bara till en sextonde plats.

15: Sonic Circus – ”Everything”.

Ja jag vet att det är en EP på bara sex spår. Men det här albumet måste ändå nämnas på varje topplista och vi får trots få spår ändå över trettiofem minuter musik. Jimmy Van Zeno är en fantastisk sångare och gruppen blandar influenser från de stora banden från nittiotalet med modern rock till en väldigt intressant mix. Australisk rock är så mycket mer AC/DC, Rose Tattoo och Airbourne:s riffighet. Vi kommer återkomma väldigt ofta till det framöver.

14: Palace – ”Rock And Roll Radio”.

Michael Palace har med nya soloalbumet återigen bevisat vilket musikaliskt geni han är. Han inte bara spelar och sjunger utan har skrivit alla låtar och producerat albumet. Ett helgjutet album där kreativiteten och lekfullheten fått fritt spel. Lyssna bara på inledande titelspåret eller den efterföljande smått fantastiska ”Castaway”. Mer behöver inte sägas.

13: Skintrade – ”The Show Must Go On”.

Skintrade kommer jag faktiskt ihåg från min tonårstid när MTV stod på dygnet runt. Nu har långt tid gått sedan dess men bandet känns fortfarande hungriga och live är de helt otroliga. Det finns en tyngd många svenska band inte är i närheten av och det är också den känsla albumet ger mig. Här saknas poppiga toner och keyboard dutts och titlarna på spåren är för det mesta allvarliga. Men det kvittar när man istället kan njuta av en av världens bästa röster i Matti Alfonzetti och njuta av Stefan Bergströms otroliga gitarrspel. ”Tower” är smärtsamt vacker tillika allvarlig i sin text samtidigt som smäktande körer tillför refrängen det där lilla extra. Helt klart spåret som står ut. Ännu ett av de band som måste ses igen!

12: AC/DC – ”Power Up”.

Power Up! Ska du orka med 41 minuter och tre sekunder av ädlaste Aussie Rock gäller det att du är laddad Riffen står som spön i backen och evigt unge Brian Johnson sjunger som om det var 1980 igen. Nej det är inget nytt Back In Black eller The Razors Edge. Men jag bryr mig inte. Ett år som detta är det bara så skönt att något är som det alltid varit. Vågar vi drömma om en vacker sommarkväll på Ullevi framåt 2022 ? Snälla tomten. All i want for christmas is a ticket for me!

11: Jesper Bintzer – ”Save Your Soul”.

Nej jag var aldrig ett jättefan till första soloalbumet ”Dying Is Easy”. Inte heller tycker jag väl egentligen att de senaste albumen från D.A.D har varit fantastiska. Men jädrar i min låda vilket album han smäller till med här! Betydligt personligare och inte ett dåligt spår. När låter dansk rock egentligen som bäst? Hver gang 🤘

Bubblare: Några som var nära men föll på målsnöret.

  • Stormen – ”s/t”.
  • Starmen – ”Kiss The Sky”.
  • Thundermother – ”Heat Wave”.
  • Voodoo Mansion – ”s/t”.
  • Khymera – ”Master Of Illusion”.
  • Platforms – ”The Future That Never Happened”.

Det var det hela för den här gången. Om två dagar återkommer jag med min topp tio lista samt årets bästa låt.