John Mayer – Sob Rock

John Mayers senaste skiva Sob Rock är när du läser detta redan släppt men det är en riktigt, riktigt bra platta som förtjänar att uppmärksammas.
Mayer som hela sin karriär blandat på sina skivor allt mellan pop, rock, blues och singer songwriter gör inget undantag här utan bakar även in lite modern country mot slutet av skivan.
Det finns en tydlig hint av banden som han lyssnat på under sina 43 år på jorden. Denna gång förs tankarna till Eric Clapton och Phil Collins 80-tal, Fleetwoood Macs sena 70-tal samt men även lite Dire Straits.

Du kan med ovan referenser säkert ana att det är ett ganska tillbakalutat album och ordet Sob kan förövrigt översättas till att snyfta eller snyftning vilket skulle väl kunna vara en bra beskrivning på hela plattan.
Singeln som föregick albumsläppet, Last Train Home, är som tagen ifrån amerikansk fm radio när Phil Collins var som störst med ett lir värdigt Eric Clapton, alltså inget extravagant men supersnyggt och bara helt rätt för låten.
Efterföljande Shouldn’t Matter But It Does är väldigt lugn och kanske borde kommit lite längre in i plattan även om den är bra.
Låt nummer tre New Light har det där Fleetwood Mac-soundet jag nämnde. Mix och produktion känns som den kommit ifrån 1977 års Rumours i den lite dova rythmsektionen. Här visar Mayer dessutom upp att han är en riktigt bra sångare och arret sitter som en smäck.
Sedan sänks tempot igen, Why You No Love Me känns delvis lite tråkig men också snygg i de akustiska gitarrerna som kompar. Stämningen för låten påminner om Dire Straits även om girarrsolot återigen för tankarna till Clapton.
Wild Blue har Dire Straitsvibbarna behållits och så gör även tonen för solot där Mark Knopfler blir nästa namn som poppar upp i referenslistan.

Halvvägs igenom kan vi konstatera att Sob Rock inte är innovativ men den är sanslöst bra för oss som uppskattar lite mer laid back pop/rock

Shot In The Dark följer och är nästa låt som är inte når upp i samma standard som de bästa låtarna. Fortfarande snyggt producerat där gitarrsolot blir det som intresserar mig lite extra.
I Guess It Just Feel Like är en sån där låt som känns otroligt bekant och en låt som finns i det undermedvetna som en låt gärna får göra om den ska sätta sig. Återigen visar Mayer upp hur bra han sjunger, slidesolot har dessutom en otroligt skön ton enda, jag önskar är att han de fadear ut låten.
Til The Right One Comes är vi tillbaka i Fleetwood Mac-land, nästan så jag förväntar mig att Christie McVie ska börja sjunga.
Carry Me Away är näst sista låten, en poppig låt med en lätt somrig känsla likt en Pripps Blå reklam.
Så var det där med country då, jo sista spåret All I Want Is To Be With You är klart en countrylåt i modern tappning. Gitarrerna avslöjar valet av inriktning och utan dem så kanske låten skulle gå under beskrivningen popballad där avslutningen åter igen har soundet av Claptons platta Journeyman, tyvärr väljer de även här att fadea ut solot vilket är synd då det lätt kunde få låta det fortgå ett par minuter till.

Sammanfattningsvis är att den inbitne hårdrockaren troligtvis tycker skivan är lite väl laidback, men den som likt undertecknad gillar album som nämnts i texten bjuds verkligen på något extra och ska inte tveka att införskaffa skivan eller lyssna på din digitala streamingtjänst! 

Band: John Mayer
Titel: Sob Rock
Genre: Pop/Rock
Bästa spår: Last Train Home, New Light, Wild Blue,
Skivbolag: Columbia
Releasedatum: 2021-07-16

Mathias Westman