Ny Skivrecension: Boguslaw Balcerak’s Crylord – ”Human Heredity”.

”Metal Recycles Forever” står det på varje folkölsburk man köper… Jag gillar folköl!
Och jag gillar Metal! Men ibland känns det ju som så… att man hört det förut, det är dussinmetal,
det är kompost, liksom…

Lite så kände jag först, när jag fick erbjudandet att recensera ett kommande släpp.
”Boguslaw Balcerak’s Crylord: Human Heredity”.
Först fick jag singelspåret ”Thunderbolt”… som ja, var… mest ”Har du den förut?” Återvunna coola Saxon-riff iofs, Gillan-imitation i öppningen (Highway Star). Men lite för mycket aluminium och för lite polerad platina. Fantastiskt bra gitarrsolo dock, rent av guldglimrande bra! Och det var ju för MIG ett problem… Yngwie Malmsteen, Steve Vai, Joe Satriani… och jag. Vi är liksom inte bästa polare, alltid. Och nu vill den här polske virtuosen visa hur flinka fingrar låter i Gdansk… Suck. Fick tillgång till hela albumet någon dag senare och var lite orolig. Kul att få skriva recension!
Men tänk om jag inte alls gillar musiken! Epic fail, direkt… typ.

”Human Heredity” är det tredje full-längdsalbumet från den polska duon Balcerak/Baum.
8 år sedan deras senaste platta, ”Gates Of Valhalla”. Boguslaw Balcerak spelar gitarr, bas och keyboard (säkert säckpipa, munjiga och triangel också…), Jeremiasz Baum leker Cozy Powell/Ian Paice. Sen ”lånar” de in vokalister. För polacker kan ju inte sjunga. Haha, nej! Det var ett skämt!
På skivans elva spår är det sex olika sångare!
Varav ett flertal är svenskar (Göran Edman, Rick Altzi/Richard Thörnberg (Gathering Of Kings mm) och David Åkesson) och alla håller god kvalitet i mitt tycke. Och. Ta, mig fan… Efter ett par låtar är ju skivan riktigt bra! De beskriver sig själva som ”power metal”, men det är mer klassiskt Maiden-stuk än Manowar. Ibland mycket mer åt Magnum-doftande AOR än mot Pantera-metal, i vilket fall. Gamla referenser till Aldo Nova och Joe Lynn Turner dyker upp i mina öron. Boguslaw’s gitarrer tar inte över (oftast), låtarna lever sina egna liv. Det är en tät ljudbild, melodisk folköls-metal, fartfylld men stämningsfullt.

Ett album som kanske behöver sin tid, men som kommer att växa i dina öron… Polskt vax.
Svårt att sortera in i ett fack, men tungt och lättsmält, som en bakfylle-pizza i bästa mening. Lat söndags-metal… Hög kvalitet på musik och sång.
Min största kritik… är nog att eh… texterna… är överlag ganska banala. Det är ju inte omöjligt att jag gillat skivan ännu mer om lyriken varit i nivå
med musikaliteten. ”Set My Heart On Fire”, ”Scary Dream” och ”Wolf At The Gates”… hamnar i alla fall på min Spotify framöver! Kanske även ”Thunderbolt”, väldigt kluven över vad jag tycker om den låten, den är väldigt udda på något sätt.
Får ta en folköl och fundera lite lite mera…

Släppdatum: 2022-02-18
Skivbolag: Pride & Joy Music
Stil: Neoclassical Power Metal
Ursprung: Polen
Bästa Spår: Set My Heart On Fire”, ”Scary Dream” och ”Wolf At The Gates”. Betyg:

Av: Magnus Svensson

Liked it? Take a second to support Magnus Blomqvist on Patreon!