Schweiziska hårdrockarna Shakra är tillbaka igen med sitt nya album Invincible. Jag kände till Shakra sen tidigare men hade enbart lyssnat på någon enstaka låt. Men jag visste att det är ett bra och rutinerat band. När jag nu lyssnat närmare på den här skivan höjdes min respekt för bandet då de verkligen levererade riktigt bra musik och flera starka låtar!
Shakras uppsättning består av Mark Fox (sång), Thomas Munster (gitarr), Thom Blunier (gitarr), Roger Tanner (trummor) och Dominik Pfister (bas).

Något som slog mig var hur flertalet låtar var riktigt tunga med väldigt drivande gitarrer och mycket riff. Det är förståeligt då att bandet har två gitarrister då de instrumenten varit väldigt närvarande och tagit stor del av ljudbilden. Det är sådana höga oktaner man önskar när man lyssnar på hårdrock och det ska kännas rakt in i dig. Shakra verkar veta vilka knappar de skall trycka på i det här albumet för att få igång adrenalinet på lyssnarna, det fick åtminstone igång mig. Jag tycker detta gör att Shakra även sticker ut från grupper som spelar mestadels melodisk hårdrock, då de bidrar med tyngden som jag tycker kan saknas lite väl idag hos den typen av grupper. När de även har en skicklig sångare i Mark Fox som sjunger med klara toner och fin känsla så klaffar helheten perfekt.
Jag tycker Shakra i materialet har en fin mix har hårdrock, metal riff, melodiös sång, hookar och även lite countryrock känsla. Den sistnämnda känner jag av på första spåret The Way It Is.
The Matrix Unfolds, albumets andra spår är ett utmärkt exempel på där jag blev positivt överraskad över tyngden på detta album. Leadriffen påminde mig om ett Nu metal band där adrenalinet kokat över. Det glädjande var att tyngden kom att fortsätta framöver. Titelspåret Invincible är för mig en bra anthem och tempohöjare där publiken kan vråla med i ”you are invincible”. Devil Left Hell är en catchig och rullande, AC/DC aktig låt som står sig väl. On The Wild Side påminner mycket om föregående låt. Old Irish Song var kanske mitt första frågetecken då jag inte riktigt förstod syftet med låtens namn då jag kan analysera att låten handlar mer om en kärleksrelation med en tjej. Här kunde bandet överväga en annan låttitel för att inte skapa förvirring, men utöver det tycker jag låten är bra.
Tell Her That I’m Sorry är en singel från albumet. Låten handlar om relationer som går upp och ner där det reflekteras över missade möjligheter och obesvarad kärlek. Bandet har även uttalat sig specifikt om att låten inte enbart är en uppmaning till försoning, utan också ett kraftfullt uttalande om den universella upplevelsen av kärlek och förlust. Jag gillar budskapet helt och hållet och tycker att låten står sig väl. As I Lay Down to Sleep är en ballad, som jag tycker är väl utförd men inte särskilt speciell. Men på albumets fyra sista spår så är hårdrocken tillbaka med House Of Rock, Walls Of Hate, Between The Lines och As Long As I’m Alive. Alla dessa spår är riktigt bra och en bra avslutning på den resa Shakra tagit med oss på detta album.
Med facit i hand har Shakra skapat ett helt magiskt album med Invincible. Jag tycker alla tyngre låtar i albumet är riktigt bra med härlig tyngd. Ända snedstegen jag kan se är låttiteln på Old Irish Song och balladen As I Lay Down To Sleep, men annars är det ett helt komplett hårdrocksalbum.
Genre: Hårdrock, Heavy Metal
Skivbolag: AFM Records
Betyg:

Bästa låtar: The Matrix Unfolds, Invincible, Devil Left Hell, Walls Of Hate, Between The Lines
Recension av: Anthony Ceylan