Marty Friedman inledde karriären i banden Hawaii och Cacophony innan han värvades till Megadeth 1990. Som medlem i Megadeth medverkade Marty på fem album innan han klev av år 2000. Under tiden i Megadeth började Marty även göra musik på egen hand som tog helt andra uttryck än vad som erbjöds som bandmedlem i ett av de mest framgångsrika Thrash Metal banden.  Jag minns en intervju inför soloskivan Scenes som släpptes 1992 där Marty påpekade att gitarrspel inte bara kan handla om att spela så snabbt som möjligt och att han själv drömde om att spela in filmmusik. Scenes är helt och hållet instrumental och man förstår drömmen att spela in musik till filmer. Skivan är pampig och storslagen och lutar mer åt klassisk musik än Metal eller hårdrock. Sedan 2003 är Marty bosatt i Japan där han är oerhört populär och han varvar mellan musikgenrerna på sina skivor. Mycket är instrumentalt. Mycket är långt ifrån Metal men i katalogen finns också en hel del låtar där Rock och Metal är representerade. En av hans mest spelade låtar är The Perfect World som skrevs för och finns med i den japanska TV serien B: The Beginning. 

Drama ligger ganska nära Scenes även om han här har anlitat sångare till två av låtarna. Skivan inleds med Illumination och Songs for an eternal child vilka får min hjärna att fantisera mig iväg till miljöer från den första halvan av 1900-talet. Båda skulle mycket väl kunna passa in i någon film/serie som avspeglar den tiden. Triumph är oerhört vacker med ett vemod som får mig att tänka att den skulle passa på begravningar. Thrill City introduceras med influencer från Metal och är en snabbare och gladare låt. På låtarna Dead of winter och 2 Rebeldes får vi höra sång av Chris Brooks på den förstnämnda och på spanska av Steven Baquero Vargas på den sistnämnda.Acapella är ett gitarrsolo som Friedman leverar utan ackompanjemang. 

Jag tycker Marty Friedman visar på en musikalisk bredd och stor skicklighet som gitarrist. Hans musik är för mig emellanåt skön avkoppling efter perioder av lyssnande på betydligt hårdare musik. Ibland sitter ett avbrott med Marty Friedman som en smäck. Några av hans skivsläpp som t.ex. Inferno från 2014 är av det tyngre slaget medan Drama går mer åt klassisk musik vilket jag tycker blir segt i längden dock tycker jag skivans toppar är riktigt bra om än inte egentligt material för en rockblog. Mina favoriter på skivan är Triumph och 2 Rebeldes. 

Artist: Marty Friedman

Album: Drama

Bolag: Frontiers Music

Utgivningsdatum: 17 maj

Medverkande: Marty Friedman gitarr, Wakazaemon bas, Gregg Bissonette trummor, Mika Maruki Piano, Keybord och Zynth, Hiyori Okuda Cello, Miho Chigyo fiol och gästspel av Chris Brooks och Steven Baquero Vargas på sång, Or Lubianiker bas på Mirage, Naoki Morioka kompgitarr på Thrill City och Chargeeeeee spelar trummor på Thrill City

Betyg:

av Marcus Ahlberg

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *