Skivrecension: At The Gates – The Nightmare Of Being.

Det är väl ingen större nyhet längre att At The Gates är albumaktuella. The Nightmare Of Being är namnet på studioalbum nummer sju. Som många vet är At The Gates ett av banden som satte Göteborg på hårdrockskartan. Tillsammans med In Flames och Dark Tranquillity skapade dom det vi idag känner till som melodisk dödsmetal. Det primitiva och hårda inom klassisk dödsmetal kombinerades plötsligt med melodiska och mer genomtänkta gitarrslingor/solon som kunde påminna om heavy metal. In Flames och Dark Tranquillity valde så småningom att utveckla sitt sound vidare och lägga till clean vocals samt elektroniska syntar i bakgrunden. At The Gates däremot la ner ett år efter att ha släppt Slaughter Of The Soul år 1995 som enligt många (inklusive jag själv) är bland det mest ikoniska och absolut bästa som någonsin skapats på svensk mark.

Bortsett från en tillfällig återförening mellan 2007 och 2008 blev det först 2010 när At The Gates återförenades på riktigt och 2014 kom första återföreningsplattan At War With Reality som visade att At The Gates, till skillnad från In Flames och Dark Tranquillity var trogna den första och mer klassiska varianten av melodisk dödsmetal. Fyra år senare kom To Drink From The Night Itself som blev lite av samma sak och inför The Nightmare Of Being var mina förväntningar väldigt höga. Har alltid gillat At The Gates, dom är en av mina största favoriter inom extreme metal i överlag och singlarna som släpptes innan releasen visade tydligt att bandet än idag håller hög klass.

The Nightmre Of Being inleder med vad som presenterats som albumets första singel Spectre Of Extinction som efter ett melodiskt intro som blandar akustiska gitarrer med elgitarrer drar så småningom igång på allvar med klassiska At The Gates-soundet. Än är Tomas Lindberg i toppform och inte nog med att låten är precis det vi förväntar oss av bandet, strukturen är intressant och det är inte ett dugg förvånande att förväntningarna var på topp när den släpptes. Näst på tur har vi ytterligare en låt man kände till sedan tidigare, nämligen The Paradox som innehåller ett kortare intro (på piano den här gången) och känns snäppet hårdare och än den förra. Värt att lägga till är att rytmen kändes lite mer varierad. Näst på tur är titelspåret som skulle kunna vara bland det mest melodiska i albumet. Samtidigt bjuder det på en mörk och melankolisk atmosfär. I sin helhet är låten intressant, bortsett från att kombinationen inte direkt är nyskapande då man hört den i olika kontexter. Det går hursomhelst inte att ogilla den. Låt nummer fyra Garden Of Cyrus har samma exakt samma typ av ljudkombination men vill ändå påstå att den är bättre än den förra då det händer mycket mer rent rytmiskt. Perfekt i andra ord. Touched By The White Hands Of Death är lite av en överraskning. Plötsligt kombineras klassiska At The Gates-soundet med orkesterinslag och med tanke på att låten i sig är rätt så primitiv och snabb blir det lite Fleshgod Apocalypse-vibbar på det hela. The Fall Into Time inkluderar också några orkesterinslag, inklusive körer, fast kanske i lite mindre grad. Låten i sig är väldigt händelserik, till den grad att det blir lite progressive death metal av det hela. Kanske en potentiell favorit, men svårt att avgöra då jag gillat allt jag hört hittills.

Att vi skulle stå inför ett nytt musikaliskt mästerverk borde egentligen inte förvåna någon. Vi som varit insatta länge vet vad At The Gates är och alltid varit kapabla till. Det finns liksom en anledning till att dom är sedda av många som ett av Sveriges bästa metalband om inte det allra bästa. The Nightmare Of Being är inte bara det mästerverk man förväntat sig från första början, det är även mer än så då bandet har vågat prova nya grejer och därmed uppdatera sitt sound fast på rätt sätt. Grunden är den samma, exakt den samma som den alltid varit. Men ändå i kombination med ett bredare instrumentalt landskap. Allt från akustiska gitarrer till stråkensembler, fullskaliga orkesterinslag och då och då lite mer elektroniska inslag utan att dom dominerar alldeles för mycket som det kunna hända med senaste In Flames. Ska man vara något petig med The Nightmare Of Being så skulle jag kunna tycka att disten på gitarren är något tam, men annars är produktionen ganska korrekt och med allt det här sagt kan man bara konstatera att vi står inför en potentiell kandidat till årets bästa album.

Slaughter Of The Soul förblir det oslagbara mästerverk det alltid varit. Nyare alstren At War With Reality samt To Drink From The Night Itself är än idag klockrena på sitt sätt. Men The Nightmare Of Being är sannerligen en ny diamant som glänser väldigt starkt. Jag är helt mållös efter det jag nyss hörde och kan inte göra annat än att jubla. Detta är ett sånt här album man bara måste skaffa sig i fysiskt format, helst vinyl. Du som gillar At The Gates och fortfarande inte hunnit höra The Nightmare Of Being har all anledning att trycka på playknappen så fort som möjligt. Du lär garanterat njuta till 100%.

Band: At The Gates.

Titel: The Nightmare Of Being.

Genre: Melodic death metal.

Skivbolag: Century Media Records.

Releasedatum: 2 Juli 2021.

Lucas LMZ Zimmermann.