Your one stop place for all things rock!

Skivrecension: Blood Red Saints – Pulse.

Skivbolag: AOR Heaven.

Genre: AOR/hard rock/hair metal.

Betyg: 8/10

Det är alltid kul att upptäcka nya band och detta är en av mina senaste upptäckter. Eftersom det här bandet fortfarande är ganska nytt och säkert inte är så kända än så länge tycker jag vi kör lite fakta om bandet…. så vilka är Blood Red Saints? Jo… Blood Red Saints är ett melodiskt hårdrocksband från England (närmare bestämt Manchester) och har varit aktiva sedan 2014… det första bandet man spontant tänker på när man lyssnar på BRS är H.E.A.T., likheterna med det nämnda bandet är att båda lirar någon typ av moderniserad variant av AOR med inslag av allt från hårdrock till pop. Trots att bandet är relativt nytt är jag ganska säker på att medlemmarna har en lång erfarenhet från andra band… det syns lite på dom och det hörs i själva musiken.

”Pulse” är namnet på deras tredje studioalbum och som recensent skulle man endast kunna utgå ifrån bara albumet man skriver om när det är snack om en ny upptäckt… men nej, nu ska vi inte vara sådana. Ska man göra ett ordentligt jobb ska man helst lyssna lite på övriga diskografin. Okej… i det här fallet finns det bara två äldre album att lyssna igenom… nämligen ”Speedway” från 2015 och ”Love Hate Conspiracies” från förra året… så det gick ganska fort att skaffa sig en komplett uppfattning om soundet som identifierar dom… men faktum kvarstår, alltid bäst att göra ett så ordentligt jobb man kan.

Lyssnar man på ”Pulse” och jämför med dom två andra skivorna kan man konstatera att det är lite samma sak. Produktionen känns väl en aning sämre men det går ändå inte att neka att det är en bra platta. Det märks som sagt att dom är bra musiker som vet precis vad dom gör och jag njöt av att lyssna igenom det hela. Gillade i stort sätt alla låtar, men dom jag mest uppskattade är ”What Have We Become”, ”Believer”, ”Pulse”, ”I Am Your Devil” och ”Crash Into Me”. Finns det däremot någon låt som kändes lite mer medioker än allt det andra så får det bli ”Warrior”, men den känns ändå inte helt onödig… den har sin charm, men blev nog lite för poporienterad jämfört med allt det andra.

Med allt det här sagt kan jag som sagt konstatera att det här albumet är väldigt lyckat… kunde ha varit bättre om det inte vore för den ganska platta produktionen, men det är ändå helt klart värt en lyssning. Gillar du moderniserad AOR/hair metal som typ H.E.A.T., Reckless Love, The Poodles, Eclipse eller liknande kommer du definitivt uppskatta det här bandet. Visserligen är skivan inte ute ännu… den släpps om några dagar, men än så länge kan du lyssna på låtarna ”Believer” och ”Warrior” (och naturligtvis deras två andra skivor).

Av: Lucas Zimmermann.