Your one stop place for all things rock!

Skivrecension: Corroded – Bitter

Skivbolag: Despotz Records

Genre: Heavy/alternative metal/post grunge

Betyg: 3/10

Även svenska Corroded är tillbaka med nytt album… ”Bitter” är namnet på deras femte studioalbum som släpptes den 25 januari. Det här är ett band jag följt från start, redan från första plattan ”Eleven Shades Of Black” (2009) och man skulle kunna säga att Corroded är en svensk variant av Saliva, Alice In Chains eller Stone Sour. Alltså nån slags heavy metal/hårdrock med inslag av alternative rock, grunge och nu metal typ. Hittills har Corroded släppt ganska bra grejer så jag har sett fram emot att lyssna på en ny skiva med dom… må hända att jag fick reda på ganska sent att Corroded släppt ny platta men iallafall.

Det första jag reagerade på när jag tryckte på playknappen var produktionen som låter en aning platt… vet inte hur många gånger jag höjt volymen på högtalarna i hopp om att höra små detaljer jag kanske missat, men nej… det går inte att neka att produktionen är ganska tråkig och misslyckad. Ett rejält steg åt fel håll jämfört med förra plattan. Det värsta av allt är att musiken i sig låter ganska okej… det finns en del intressanta element som growl, stämmor i bakgrunden och elektroniska inslag som passar ganska bra med Corrodeds standardstil. Men ändå går det väldigt snett nånstans… dels på grund av det här ökända plåtburkssoundet som jag avskyr och ibland kan bakgrundssången låter en aning ostämd.

Vid sidan av allt det här kan man inte neka att det finns en del saker som lyfter det hela en aning. Det går inte att neka att sånginsatserna är ganska lyckade, likaså strukturen på låtarna, en del riff var rätt feta och hade produktionen varit lite bättre hade det garanterat varit annorlunda. Men nu är det som det är… ännu ett bevis på att bara en grej kan sabba allting. Måste jag nämna några låtar som trots allt lyckats övertyga mig så får det nog bli ”Cyanide”, ”Breathing”, ”Time”, ”War” och ”Testament”.

Som recensent kan jag konstatera att det här är den värsta typen av skiva man kan recensera. Inte för att det är det värsta som finns rent musikaliskt… hade det varit en dålig platta rakt av hade jag säkert kunnat ta in det på ett annat sätt, men det här däremot är nånting som hade kunnat bli bra om det inte vore för en enda grej som förstör allting… alltså produktionen i det här fallet. Tanken att det hade kunnat bli en bra skiva med en bättre produktion är en plåga ju mer man lyssnar. Så i andra ord… hellre en dålig platta än det här. Titeln var dock väldigt passande för det här är minst sagt bittert… hursomhelst. Jag vet att Corroded kan bättre än såhär… så nästa skiva blir förhoppningsvis bättre.

Av: Lucas Zimmermann.