Your one stop place for all things rock!

Skivrecension: Danger Zone – Don’t Count on Heroes

Vägen har inte direkt varit spikrak för italienska Danger Zone. De bildades 1983 av gitarristen Roberto Priori och 1984 släppte de EP:n ”Victim of time”. Därefter följde några års gigande tills de 1989 spelade in sin första fullängdare ”Line of fire” – som hamnade längst ned i skivbolagets dammigaste källarförråd med etiketten ”släpps vid rätt tillfälle”. Det skulle dröja 22 år innan det tillfället dök upp…

Nu med ytterligare två plattor i bagaget släpper de sitt fjärde fullängdsalbum. Då det begav sig lät de, sitt italienska ursprung till trots, som att de klivit rätt ut med nyfixade pudelfrillor från Whisky a Go Go på Sunset Strip. Nu är det mindre glamsväng och mer traditionell, melodiös hårdrock som gäller.

Det finns inget här som är dåligt, men tyvärr inte heller något som sticker ut som riktigt bra. Det är hårdrock med säkerhetsbältet på i högerfilen, men bilen är åtminstone välpolerad och komfortabel.

Öppningsspåret ”Demon or saint” är snyggt, men personligen hade jag valt något riffigare som start, som ”Down to passion” eller ”Breakaway”. Nu vaggas man in lite i mittfåran och kommer aldrig riktigt ur den känslan. De elva låtarna bjuder på stor variation i genren, men lyckas ändå aldrig kliva över den där sista tröskeln. Inte så att jag blir provocerad av den oförmågan, men jag hade gärna fått ett par rejäla örfilar på vägen.

Band: Danger Zone.

Titel: Don’t count on heroes.

Genre: Melodiös hårdrock.

Bästa spår: ”Hang on to your heart” är plattans mest påtagliga AOR-flirt och den fladdrar som en riktigt skön sommarbris i hängmattan.

Skivbolag: Pride & Joy Music.

Betyg: 6/10.

Releasedatum: 2019-10-18.

Av Tony Johansson