Your one stop place for all things rock!

Skivrecension: Katatonia – City Burials.

Ungefär 3 år har gått sedan fantastiska The Fall Of Hearts släpptes, under dessa tre år gissar jag att ledaren Jonas Renkse varit mer fokuserad på bland annat Bloodbath (där han spelar bas)… men nu är svenska Katatonias nya album ett faktum. City Burials är namnet på elfte alstret och då Katatonia satte ribban ganska högt sist visste jag inte vad jag skulle förvänta mig nu. Katatonia är hursomhelst ganska unika i sitt slag, dom började som ett death/doom-band men från och med tredje alstret Discouraged Ones slutade sångaren Jonas Renkse att growla och musiken blev mer mörkrock-orienterad. Dock är det ändå väldigt svårt att sätta Katatonia inom en specifik subgenre då det brukar finnas inslag av lite allt möjligt… bland annat har musiken klassats som depressiv rock, post-rock, doom metal, gothic metal, gothic rock, progressiv rock, alternativ rock osv. I övrigt så gör Renkses lugna och melankoliska röst musiken rätt unik. Det är svårt att hitta nånting som låter likadant.

På tal om City Burials… första singeln Lacquer lät inte riktigt som någon höjdare vid första öronkastet men den kanske kräver fler genomlyssningar för att uppskattas (så har det varit tidigare med äldre låtar). Behind The Blood däremot blev klockren…. rockigare än vanligt, kan påminna en smula om Ghost. Först ut är Heart Set To Divide som börjar lugnt och med samma melankoliska atmosfär som identifierar Katatonia. Så småningom blir låten en smula tung och ösig. Behind The Blood är låt nummer två och den finns det nog ingenting mer att säga om. Lacquer har jag iallafall försökt ge några fler chanser, men jag har inte riktigt ändrat min uppfattning… den har en del intressanta elektroniska element i bakgrunden, men den känns lite för naken och enformig. Rein lägger på ett kol och växlar flitigt mellan ös och lugn. The Winter Of Our Passing är en av mina solklara favoriter, sådär bör Katatonia låta… det ska finnas en blandning av ös, melankoli, intressanta keyboardmelodier och ja… allt som är attraktivt med Katatonia.

I överlag är City Burials ett ganska lyckat album, inte riktigt lika klockrent som förra men jag är ändå rätt nöjd med det jag hörde. Starkaste punkterna får bli The Winter of Our Passing, Behind The Blood, Flicker och kanske Rein. Som svagaste punkter har vi däremot Lacquer och Lachesis. Det sistnämnda känns inkomplett och om det är menat som ett intro passar det inte alls ihop med låten därpå. Produktionsmässigt finns det ingenting värt att ta upp, allt är ganska korrekt.

Redan när man hörde första singlarna kunde man fatta att City Burials skulle vara ett varierat album och så var det också. Du som diggar bandet lär definitivt uppskatta det du hör. Gamla fans som fortfarande är missnöjda över att Renkse slutat growla lär förbli missnöjda och som sagt… trots att jag tyckte förra albumet var bättre är jag nöjd.

Band: Katatonia.

Titel: Behind The Blood.

Genre: Doom metal/progressive/gothic/alternative rock.

Skivbolag: Peaceville Records.

Releasedatum: 24/04/2020.

Bästa spår: The Winter of Our Passing, Behind The Blood, Flicker, Rein.

Betyg: 7/10.

Av. Lucas LMZ Zimmermann.