Your one stop place for all things rock!

Skivrecension: Lost Society – No Absolution

Lost Society från Finland är sedan februari aktuella med No Absolution som är namnet på deras fjärde studioalbum och det första på fyra år. Personligen kan jag inte skryta om att jag har jättestor koll på deras diskografi, hittills har Lost Society bara känts som ännu ett old school thrash metal-band i mängden som varken var dåliga eller jättebra på det dom gör… men okej, jag har ju trots allt sett dom live nån gång på festival och jag har hört att det här albumet skulle vara olikt dom andra så det är väl lite därför jag skriver den här recensionen nu. Tänkte att nu kanske det blir nånting som åtminstone är ett försök att våga sig på nånting originellt.

Nonbeliever är skivans första spår och redan där får man en tydlig ledtråd på vad det hela handlar om. Lost Society verkar ha lämnat största delen av deras thrash metal-rötter bakom sig för att utveckla soundet vidare till någon slags metalcore/groove metal. Inte särskilt originellt kan man tycka, men helt klart ett riskabelt drag som kan reta upp inbitna thrash metal-fans. Andra spåret No Absolution innehåller starka nu-metal inslag och kan faktiskt påminna en aning om tidiga Soulfly. Rätt intressant ändå. Blood On Your Hands skulle kunna vara ett av dom mest aggressiva och straight forward spåren på albumet. Ett i överlag snabbt tempo hela vägen och inte lika mycket variation i sångtyperna som i dom två förra. Artificial är metalcore/modern metal deluxe, kunde lika gärna varit en låt med Threat Signal eller Parkway Drive. Det går inte att neka att den är ganska välgjord men sticker inte ut nå större, å andra sidan gissar jag att Artificial varit droppen för thrash metal-fansen. Pray For Death påminner en aning om senaste Engel, både i strukturen och i sångrösten (clean och harsh). Skulle kunna vara en av mina favoriter.

Produktionen är sisådär, vissa saker låter bra och andra mindre bra. Man kan i övrigt inte neka att låtarna är välgjorda och det går att lyssna på dom. Men i ärlighetens namn kan jag säga såhär… Lost Society var inte originella då och dom är inte originella nu heller. Visst, vi snackar om ett ganska radikalt genrebyte men det finns liksom ingen risk att No Absolution sticker ut nå större jämfört med mycket annat i samma genre. Där finns det redan nya och gamla band som klarar av att göra ungefär samma jobb eller till och med bättre. Ska jag välja några favoriter här får det bli My Prophecy, Pray For Death, Into Eternity, Deliver Me och kanske titelspåret No Absolution.

Kort sammanfattat, ett klart skott i mörkret som väckt en del negativa reaktioner. Det positiva är väl att det inte finns någon låt som är direkt dålig men No Absolution lär trots allt falla i glömska i framtiden då Lost Society även i det här nya soundet blivit ännu ett band i mängden. Giganter som Trivium och Shadows Fall har då ingen anledning att känna sig hotade. Iallafall inte av det här gänget.

Band: Lost Society.

Titel: No Absolution.

Genre: Metalcore/thrash/groove metal.

Skivbolag: Grey Bear Concert & Managerment.

Releasedatum: 21 februari 2020.

Bästa spår: My Prophecy, Pray For Death, Into Eternity, Deliver Me, No Absolution.

Betyg: 5/10.

Av: Lucas LMZ Zimmermann.