Your one stop place for all things rock!

Skivrecension: Stargazer – The Sky’s The Limit.

Norska Stargazer är tillbaka efter tio års uppehåll med ”The Sky’s The Limit” som är deras andra album. Nu kanske du undrar… ”men va!? vilka är Stargazer?” så dags för lite fakta. Stargazer kommer från Råbygda och grundades 2008 efter att bandet F.R.I.E.N.D. (som grundades 2005) hamnade i graven. Året därpå kom självbetitlade skivdebuten, som jag faktiskt lyssnat igenom innan jag började skriva den här recensionen (man vill ju ha nånting att jämföra med innan man börjar skriva om nånting nytt), och först nu kommer som sagt uppföljaren ”The Sky’s The Limit”. Musikaliskt skulle man kunna beskriva musiken som någon slags melodisk hårdrock/heavy metal/arena rock. Enligt vad jag har hört i gamla albumet verkar det finnas potential i bandet, så det återstår att se om nya skivan håller nivån eller höjer den.

Skivan börjar med titelspåret som drar igång med ett ganska standard men ändå tufft riff. Även om hela låten i sig är en ganska standard formel så brukar den oftast fungera bra. Andra låten ”I’m The One” är även den godkänd… kanske inte lika bra som den förra, men iallafall. ”Shadow Chaser” börjar halvbra men lyfter från och med refrängen. ”So Now You’re Leaving” och ”Lost Generation” känns lite för standard och inte särskilt märkvärdiga… däremot ”Cold As Ice” skulle kunna ses som ännu en höjdpunkt.

Även om det fortfarande finns tydliga inslag av melodisk hårdrock och AOR känns det lite som om Stargazer i den här skivan valt att tuffa till sin musik och göra den lite mer heavy metal-orienterad. Vilket såklart uppskattas… produktionen känns rätt proffsig och musikerna är som sagt duktiga. Förutom låtarna jag nämnde högre upp uppfattade jag även ”Every Dog Has It’s Day”, ”Sentimental Guy” och speciellt ”Silenced By The Wind” som höjdpunkter. Tyvärr kan man dock inte neka att musiken är en ganska instruktionsenlig hårdrocksformell och inte särskilt nyskapande, plus att många riff känns bekanta hur tuffa dom än låter. Andra svaga punkter är ”Come To Me” och instrumentala låten ”Racing The Devil” på över 7 minuter… det sista hade kunnat gå hem om det hände lite saker i den, men istället känns den enformig hela vägen.

Det är allt jag har att säga om ”The Sky’s The Limit”. En helt okej skiva med sina ljuspunkter och lite svagare punkter. Tror jag gillade den mer än förra skivan dom släppte 2009, men fortfarande inte jätteövertygande… Stargazer har bara valt att hålla sig till en standard hårdrocksformel dom vet brukar fungera och som inte direkt innebär en del onödiga risker. Alltså ett ganska säkert kort men ändå inte särskilt smart då det finns en risk att skivan faller i glömska i framtiden. Hursomhelst… ingenting direkt märkvärdigt men ändå klart godkänt.

Band: Stargazer.

Titel: The Sky’s The Limit.

Genre: Melodic heavy metal/hard rock.

Skivbolag: Mighty Music Target Records DK.

Releasedatum: 10 oktober 2019.

Bästa spår: ”Shadow Chaser”, ”Cold As Ice”, ”The Sky’s The Limit”, ”Every Dog Has It’s Day”, ”Sentimental Guy”, ”Silenced By The Wind”.

Betyg: 6’5/10.

Lucas LMZ Zimmermann.