Your one stop place for all things rock!

Skivrecension: Static-X – Project Regeneration Vol.1

Det har gått ungefär sex år sedan sångaren, gitarristen och hjärnan bakom bandet Wayne Static avled av en överdos på droger och alkohol. Efter den nyheten trodde nog alla att amerikanska Static-X var slut för alltid och en eventuell återförening i framtiden kändes näst intill orealistiskt. Static-X utan Wayne Static? Bara den tanken kändes väldigt absurd, men till slut hände det otänkbara. Static-X är officiellt tillbaka och vad som gör den här återföreningen extra märklig är att medlemmarna inte ens var med sista tiden bandet var aktivt. Trummisen Ken Jay hoppade av bandet 2003, Tony Campos (basist) och Koichi Fukuda (gitarrist) var visserligen kvar tills bandet splittrades första gången 2010 men i första comebacken (sista tiden med Wayne i spetsen) 2012-2013 medverkade dom inte alls.

Med risk att göra recensionen väldigt lång ska jag passa på att berätta all info jag kunnat hitta om processen bakom Project Regeneration Vol.1 som det här nya albumet heter. Hela innehållet eller största delen av innehållet är gamla demoinspelningar med Wayne Static på sång. Vissa ska vara ganska gamla och vissa andra spelades in av Wayne själv innan han avled. Wayne hann även skicka materialet till en musikproducent som råkade även vara vän med Tony Campos och det var till honom han skickade materialet först (efter Waynes död). Campos tyckte då det var för tidigt för att lyssna på demoinspelningarna och först 2016 lyssnade Campos på materialet, uppenbarligen tyckte han att det lät så bra att man kunde göra nånting av det och i samband med det hittade han äldre demoinspelningar på låtar som var tänkta till albumet Start A War (2005) men kom till slut inte med, samt gammalt material inspelat i en DA-88 (ett gammalt ljudmedium där inspelningarna hamnar på band). En stor del av det som fanns i DA-88n gick knappt att rädda. Egentligen var Project Regeneration tänkt att släppas 2019 men försenades bland annat på grund av att en annan före detta medlem i bandet krävde att han också skulle ha cred för några av låtarna i albumet (tror det var gitarristen Tripp Eisen som lirade i Static-X från 2000 till 2005). Tanken var även att några av låtarna skulle innehålla gästsång i form av David Draiman, Ivan Moody, Dez Fafara, Al Jourgensen med flera. Till slut blev det bara Al Jourgensen.

Vid sidan av att allt det här gjorde mig väldigt kluven (var osäker på om det här skulle låta bra överhuvudtaget) kan man börja undra vad som till slut ledde till den här Project Regeneration-grejen. Med medlemmar som dessutom inte ens var med i bandet senaste tiden. Okej, det ligger säkert sanning i att man hittat gamla demoinspelningar från förr som man tyckt var bra nog för att få med på skiva, men nånting säger mig att en av dom största drivkrafterna bakom Project Regeneration var pengar. Tony Campos, Ken Jay och Koichi Fukuda kanske kände sig en aning bortglömda i branschen och såg det här som ett gyllene tillfälle för att tjäna lite extra cash och bli relevanta på nytt (man har ju hört väldigt lite om dessa tre musiker senaste tiden). Det ena behöver dock inte utesluta det andra så jag gissar att det var både och. I övrigt är dom tre inte helt ensamma i det här projektet, vid sidan av att avlidna Waynes röst finns med i inspelningarna har man presenterat en anonym man vid smeknamn Xer0 på gitarr och sång med nån slags Wayne Static-cosplay. Det ryktades om att denne Xer0 skulle vara Dope-sångaren Edsel Dope, men det var i början oklart då både Static-X och Dope nekade dessa rykten. Dock är Edsel Dopes namn med bland låtskrivarna så det är väl numera bekräftat att det är han.

Ber om ursäkt om det blivit för mycket text men det är väldigt svårt att göra en kort sammanfattning av allt det där, jag har sett till att endast få med den infon jag uppfattade som relevant och det finns säkert mycket mer att säga om processen bakom Project Regeneration Vol.1 men då jag inte vill göra recensionen längre än vad den kommer vara så tycker jag vi går in på låtarna nu. Albumet kickar igång med ett intro på en minut och därefter kommer första låten Hollow som känns rätt straight forward och är ungefär det man förväntar sig av Static-X. Alltså industrimetal med inslag av alternative metal och i mindre grad nu metal. Worth Dyin’ For sänker tempot och känns lite mer dansant än den förra. Versen påminner starkt om klassiska låten Bled For Days från debuten Wisconsin Death Trip (1999). Terminator Oscillator är hård, aggressiv, catchig och dansant på samma gång. Känns lite som en mix av Fear Factory och Rob Zombie. Ganska lyckad i mitt tycke och kan vara en av mina favoritlåtar. All These Years kan vara en av skivans svaga punkter då den inte riktigt innehåller samma energi och ös som allt det andra, men har ändå en del intressanta element. Accelerate kan uppfattas som enformig men det är ändå en formel som funkat länge inom Static-X och troligen det som gjort dom stora under 2000-talet, så i det här fallet är det godkänt. Bring You Down följer ungefär samma mönster och innehåller intressanta elektroniska element som lyfter låten en del.

Nu när jag lyssnat igenom det hela kan jag konstatera att jag faktiskt är rätt så förvånad. Vad som såg ut att bara bli ett tillfälligt minnesprojekt för att tjäna lite extra pengar blev till slut en ganska solid och intressant industrimetalplatta. Vad som gjorde mig mest tveksam var att ljudkvalitén skulle variera enormt då det är snack om demoinspelningar från många olika perioder men på något sett lyckades man få till en klart godkänd produktion och låtarna i sig är rätt intressanta. Det bästa kommer troligen i andra halvan men på det stora hela uppskattade jag det jag hörde. Terminator Oscillator, Follow, Bring You Down, Something On My Own, Otsego Placebo och speciellt My Destruction är mina favoriter. Angående Xer0 så råder det nog inget tvivel om att han faktiskt är Edsel Dope… har man lyssnat på Dope ett tag är det svårt att inte ta fel på hans röst och måste ändå säga att det känns som ett smart val. Ska någon ersätta Wayne Static så är Edsel Dope rätt person till det.

Tror fullt och fast att Wayne Static själv hade godkänt den här plattan om han hade levt och du som älskar Static-X har all anledning att jubla. Vill inte påstå att Project Regeneration Vol.1 är värsta mästerverket men tillräckligt bra för att uppmärksammas stort och helt klart bättre än vad jag i början kunde förvänta mig.

Band: Static-X.

Titel: Project Regeneration Vol.1.

Genre: Industrial/alternative/nu metal.

Skivbolag: Otsego Entertainment Group.

Releasedatum: 10 Juli 2020.

Bästa spår: Terminator Oscillator, Follow, Bring You Down, Something On My Own, Otsego Placebo, My Destruction.

Betyg:

Lucas LMZ Zimmermann.