Skivrecension: The Murder Of My Sweet – A Gentleman’s Legacy

Stockholmsbaserade symphonic metal/rockbandet The Murder Of My Sweet är snart albumaktuella. A Gentleman’s Legacy är bandets sjätte studioalbum och om jag fattat rätt är det snack om ett konceptalbum. Gräver man lite i bandets rötter lär man upptäcka att bandets trummis Daniel Flores har bland annat varit medlem i progmetal-bandet Mind’s Eye som har ett album med samma koncept vid namn A Gentleman’s Hurricane (2007). Samtidigt som det albumet släpptes grundades The Murder Of My Sweet, alltså finns det en uppenbar koppling banden emellan.

När det kommer till konceptet i Mind’s Eye-albumet handlar det om Adam Evangelista, en tidigare CIA-agent och legosoldat som snart skulle bli skurk och en blodig mördare. Adam uppfostrades av en sträng präst med järnhand, vilket förmodligen gjorde honom till den han blev i senare tid. Adam skulle så småningom få se sin dotter Pandora, en ung mexikansk/amerikansk tjej som desperat försökt hitta sin pappa. I The Murder Of My Sweet-albumet vi ska prata om den här gången bygger man vidare på konceptet i tidigare nämnda albumet. Pandora är nu en vuxen kvinna som börjar gå i faderns fotspår och tar hämnd på de som gav honom order, den ökände Illuminati. Med allt det här sagt kan vi börja ta oss an det musikaliska.

A Gentleman’s Legacy inleder med Six Feet Under som jag först trodde var en låt på grund av spårets längd (hela 4 minuter), men som känns mer som ett intro på grund av alla ljudeffekter och dialoger man klippt ihop. Efter det kommer A Ghost Of A Chance som definitivt är en låt och en typisk TMOMS-låt där smått dramatiska stråkinslag kombineras med pop-strukturer och härliga melodier. Kan inte låta bli att digga refrängen som blev rätt lyckad, men jag måste säga att redan nu kunde jag höra lite saker i mixen som inte riktigt övertygar mig. Keyboard och stråkinslag har nästan överlägset mer fokus än gitarr, bas och trummor. Även om det är väldigt typiskt moderna symphonic metal-album nuförtiden tycker jag inte det är riktigt det som borde vara poängen med den här typen av musik. Näst på tur är Damnation som kanske känns lite mer AOR-orienterad i vissa partier, vilket inte är konstigt med tanke på förra albumet Brave Thin World. Refrängen kanske räddar det hela en aning, lika så händelserika strukturen men jag kan inte direkt påstå att jag är jätteövertygad. Wheels Of Time fortsätter i ungefär samma AOR-mönster som förra låten, men i det här fallet finns det ingenting som får låten att lyfta och det blir därmed svagaste spåret hittills. Låt nummer fem är Winged och precis som jag inte gillar i konceptalbum börjar låtarna gå in i varandra på ett sätt att det blir konstigt att lyssna på låtarna separat. Det är synd för Winged i sig uppskattade jag rejält. Den känns lite som en sån där mysig halvballad man gärna lyssnar på om och om igen. Mitt i det hela kommer det en brygga på gitarr och keyboard som går lite åt power metal-hållet, men det kommer inte riktigt som en rejäl chock. Kill Your Darlings skulle kunna vara bland det hårdaste som finns i albumet och kanske en personlig favorit i albumet, bortsett från nån melodislinga i refrängen som inte riktigt passar in.

The Murder Of My Sweet känns numera rent musikaliskt som någon slags hybrid mellan symphonic metal och AOR. Efter förra albumet plus Angelica Rylins material som solist (som råkar vara AOR) borde den här utvecklingen varit ganska förutsägbar och även om det inte riktigt är samma The Murder Of My Sweet som fångade mitt intresse med Divanity och Bye Bye Lullaby finns det ändå låtar i det senare som går att rädda. I det här fallet får det bli Rise Above, Kill Your Darlings, Winged, A Ghost Of A Chance och Please Don’t Wait Up. Wheels Of Time, Trick Of The Devil, Heads Or Tails och Father’s Eyes får däremot bli det svagaste. Mixen känns en aning obalanserad och jag gillar som sagt inte att låtarna går in i varandra för mycket. Bortsett från det negativa går det inte att neka att det ligger hårt arbete bakom det hela och som konceptalbum fyller A Gentleman’s Legacy sin funktion då materialet är både varierat och det är lätt att hänga med i storyn.

Det är allt jag har att säga den här gången. Även om det här inte riktigt var det mästerverk det såg ut att vara i början och det här inte är The Murder Of My Sweet i sina bästa år är det här albumet tillräckligt bra för att få ett godkänt betyg och jag kommer fortfarande ha en enorm respekt för bandet. Jag hoppas dom växer ännu mer och får den respekt de förtjänar på hemmaplan.

Band: The Murder Of My Sweet.

Titel: A Gentleman’s Legacy.

Genre: Symphonic metal/melodic hard rock.

Skivbolag: Frontiers.

Releasedatum: 10 december 2021.

Lucas LMZ Zimmermann.