Att Stefan Bergrens andra soloplatta These are the Times har stora influenser i 70-tal och blues-hårdrocken är knappast någon överraskning då det är soundet som följt hans karriär både i Snakes in Paradise eller kanske tydligast i de samarbeten han blivit förknippad med, både med ex-Whitesnake duon Bernie Marsden och Micky Moody eller nu bortgågna Lee Kerslake ifrån Uriah Heep.
Vid första lyssning utan att ha läst något om plattan blir första tanken att i inledande Wild Flowers hanteras Hammondorgeln av Don Airey vilket visar sig stämma. Det hörs direkt att det är en lirare av klass på öppnande spåret, att mina tankar direkt går till nämnda Airey är för att jag vet att deras vägar korsats innan. Wild Flowers är ett bra val av öppningsspår som visar inriktningen på majoriteten av spåren.
Blues-hårdrock var det ja något som gitarrfillen i All or Nothin påminner om en låt som i övrigt för tankarna till Uriah Heep och Lee Kerslake på grund av sättet trummor och körer är arrade.
Tredje låten ut är Burning Burning (The Last Band on Earth) som sätter sig i skallen, förmodligen för att den är på gränsen till tjatig men också för att det svänger både i refräng och liret.
Little Angel och Superman fortsätter men lite mer anonymt och blir mest till ett trevlig bakgrundsgung.
Titelspåret These are the Times är en något lugnare rocklåt där snygga körer förvisso finns men det lyfter inte riktigt.
Sju spår in i plattan börjar lite andra influenser dyka upp Happy (Shine Your Love Light on Me) som är en Marc Bolan-esque låt men också den låt som får mig att nynna med igen för första gången sedan Burning Burning.
Avslutande tre låtar bjuder på ett lite annat sound än tidigare där två utav dem är lugna plus en countryshuffle. Lost at Sea kan beskrivas som en vacker ballad med retrokostym. New York kommer solofelan in och kompande akustisk gitarr. Glatt, lättsamt och medryckande om man kan ta till sig countrytonerna. Blue Skies knyter ihop plattan och stämningen är nästintill helakustisk fram till distade trummor kompar igång ett outro och skapar en ganska majestätiskt avslutning om än att det avrundas rätt så fort.
Berggren hanterar de flesta instrumenten själv, dock har han överlåtit bas och trummor till Tomas Thorberg respektive Johannes Nordell samt att de mer krävande piano och orgeldelarna spelas av Joakim Svalberg i mittsektionen av plattan.
These are the Times har en stark inledning och en jämn mitt men utan uppstickare därför också anonymt. Avslutningen skiljer sig en del då vi får något annat än den klassiska bluesrock skivan annars bjudit på.
Band: Stefan Berggren
Titel: These are the Times
Genre: Classic Rock
Skivbolag: Grandjam
Releasedatum: 4/6
Bästa spår: Wild Flowers, All or Nothing, Burning Burning (The Last Band on Earth), Happy (Shine Your Love Light on Me) och Lost at Sea
Betyg: 6/10
Mathias Westman
