The Night Flight Orchestra – Aeromantic II

Jag måste erkänna att jag var en aning skeptisk inför första genomlyssningen av ”Aeromantic II”. Inte kunde det väl vara möjligt att The Night Flight Orchestra skulle kunna bibehålla den skyhöga nivå de hittills haft under ytterligare ett helt album? Var det här i själva verket låtar som ratats till ”Aeromantic”? Inte för att det hade spelat så stor roll egentligen, TNFO verkar ha gott om kanonmaterial till övers, med tanke på flertalet singelsläpp de senaste åren som inte inkluderats på albumen. Jag borde redan efter fantastiska singlar som partystartaren ”White Jeans” och drömskt vackra ”Chardonnay Nights” ha insett att min skepticism var helt ogrundad. Jag menar, hell, ett band som på ena singeln lyckas få in lite Earth, Wind & Fire färgningar och på andra blanda ABBA disco a la ”Voulez Vous” med mellanöstern mystik och yachtrock, you gotta love it!

Det står nu bortom allt tvivel att TNFO inte var färdiga med ”Aeromantic” helt enkelt, när turnén förra våren snöpligt fick avbrytas efter ynka åtta spelningar (pga något virus tydligen). Bandet bröt ihop och kom igen, så snart alla konstaterats ha antikroppar, för att snickra ihop en uppföljare. Nu är ”Aeromantic II” flygfärdig! En om möjligt ännu mer jetladdad uppföljare än sin föregångare, fullpackad med gitarrer som spränger ljudvallen, glittrigt luftiga keyboards, högtflygande refränger och himmelska melodier.

Inledande ”Violent Indigo” är stompig pomp-rock med soundtrack feeling. ”You Belong To The Night” blandar galopperande ABBA disco och Duran Duran pop med nickningar till såväl ”Teaser Japanese” (Gyllene Tider) ”China Girl” (David Bowie), ”Hot Stuff” (Donna Summer) och gamla Depeche Mode dängan ”Question Of Time” i riffet. ”Change” är monotont hypnotisk med geniala melodier som bygger på endast två ackord. Phil Collins, och för den delen åttiotalsupplagan av Genesis, skulle nog spricka upp i breda leenden om de fick lyssna. ”Zodiac” är kyligt laidback discopop/rock med drag av både ”Beat it” och ”Billie Jean” (Michael Jackson) och ”Miss You” (Rolling Stones). Hur TNFO så sofistikerat lyckas tweaka sitt sound mellan varje platta, och ständigt blanda in nya kryddor i sitt redan mångfacetterade sound är inget annat än ren och skär briljans. Lyssna bara på de bedårande melodierna i tempo och dynamikväxlande ”Amber Through A Window” och kom sedan inte och säg att du inte blir både hög och kär!

”Burn For Me” är den felande länken mellan Motown och Melodic Rock. Här möter ”I’m So Excited” (Pointer Sisters) och ”I’m Still Standing” (Elton John) TOTO’s magiska debutplatta i en yster parningsritual och nä, jag kan inte sluta dansa!! Ett fett pluss måste också utdelas till det jazzigt übercoola pianosolot, weltklasse!!

Basgroovet i ”I Will Try” för tankarna både till ”The Way You Make Me Feel” (Michael Jackson) och ”Black Velvet” (Alannah Myles). Det är en störtskön soulpop-shuffle med en refräng som lyckas låta både TOTO och ”Close To You” (Maxi Priest). ”Midnight Marvelous”, är klassisk och magnifik TNFO pop/rock med ett stompigt groove som får marken att skaka och en refräng som välter dansgolv. ”How Long” låter som en blandning mellan Top Gun och gamla arkadspelsklassikern Outrun. Riffet är makalöst. Både keyboardsound och melodispråk går till ikoniska soundtrack-låtar som ”Neutron Dance” (Pointer Sister), ”No Easy Way Out” (Robert Tepper) och ”Mighty Wings” (Cheap Trick). Perfekt för att flyga (eller köra) skitfort rakt in i solnedgången! Ett kärnkraftverk av eufori med en sådan där refräng som flyger rakt upp i stratosfären och som BARA TNFO kan göra. Jag föll handlöst vid första lyssningen och jag faller fortfarande! Vackra ”Moonlit Skies” ramar in albumet på ett ypperligt sätt med sin melankoliska, smått Pet Shop Boys influerade pulserande synthpop.

TNFO är inte för alla, men är definitivt för alla oss som hade Tracks, Rakt över disc, Lördagsbiten, Metropol, Rockbox, Bagen, Tutti Frutti, Norrsken och OKEJ! som inkörsport till musik och slukade allt med hull och hår. För oss som är lika mycket hårdrockare som synthare. För oss som ena veckan hade en bild på Blackie Lawless och den andra på Howard Jones i skolbänken i mellanstadiet. För oss som njuter av teknisk thrash och samtidigt är stolliga popoffer och nördigt, på gränsen till besatt musikintresserade. Så, från djupet av mitt hjärta, TACK Björn, David, Sharlee, Jonas, Sebastian, Anna och Anna för att ni tillsammans gör TNFO till världens just nu bästa band. 

Jag skulle kunna skriva spaltmetrar om samtliga spår på ”Aeromantic II”, men ni har fattat för länge sedan att jag är en frequent flyer. Ni som sedan tidigare älskar detta band kommer bara älska dem ännu mer nu, och alla ni andra som på avstånd lite blygt nyfiket betraktat detta fenomen som är The Night Flight Orchestra ombedes skyndsamt gå till gate för att inte missa flyget. Tro mig, få är så rutinerade som kapten Strid med besättning och med Airline Annas ombord är du i goda händer. Själv lutar jag mig tillbaka, tar ett glas Chardonnay och sätter på ”Aeromantic II” för ännu ett aerovarv! TNFO ger dig vingar!

Band: The Night Flight Orchestra

Titel: Aeromantic II

Genre: Cineastisk Pop och discoladdad melodiös rock med en touch av R’n’B och prog

Skivbolag: Nuclear Blast

Releasedatum: 3/9

Bästa Spår: Japp, ”How Long”, ”You Belong To The Night”, ”I Will Try”, ”Burn For Me”, ”Amber Through A Window”, ”Violent Indigo”, ”Chardonnay Nights”, ”Midnight Marvelous”, ”Change”, ”Zodiac”, ”Moonlit Skies”, ”White Jeans”

Betyg: